En dom om påföljden ungdomsövervakning

För unga som begår brott innan de fyllt 18 år finns särskilda påföljder, bl.a. ungdomsvård. Ungdomsvård innebär att den unge ska genomgå vård eller vara föremål för andra åtgärder som socialnämnden föreslår. Det kan t.ex. vara fråga om kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson, missbruksbehandling och placering i familjehem. Åtgärderna kan kombineras med att den unge ska åläggas ungdomstjänst, dvs. utföra oavlönat arbete under ett visst antal timmar.

År 2021 infördes påföljden ungdomsövervakning. Påföljden verkställs av Kriminalvården och innebär normalt att den unge under en period regelbundet träffar en koordinator och inte får vistas utanför bostaden under helgnätter. Den unge är också skyldig att genomgå drog- och alkoholkontroller.

Av lagen framgår att ungdomsövervakning kan väljas om ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottsligheten. Enligt Högsta domstolen ska bedömningen främst göras med beaktande av dels brottslighetens art och straffmätningsvärde, dvs. brottslighetens allvar med hänsyn till den unges ålder, dels hur ingripande vård eller andra åtgärder som ungdomsvården innebär. Det senare bör ställas i relation till hur ingripande påföljden ungdomsövervakning skulle vara.

I målet hade socialnämnden föreslagit att vården skulle bestå av en samtalsbehandling. Högsta domstolen ansåg att den föreslagna behandlingen i och för sig kunde bidra till att motverka att den unge utvecklades ogynnsamt, men att påföljden inte var tillräckligt ingripande. Detta gällde även om ungdomsvården kombinerades med ungdomstjänst.

Högsta domstolen dömde därför den unge till ungdomsövervakning i sju månader.