Dom i mål om registrering av nyckelbiotop

Skogsstyrelsen genomförde tidigare naturvärdesinventeringar på småskogsbrukets marker i syfte att kartlägga värdefulla biotoper i skogen. Dessa biotoper benämndes nyckelbiotoper. Det var fråga om skogsområden som enligt Skogsstyrelsen hade stor betydelse för skogens flora och fauna och där det fanns eller förväntades kunna finnas rödlistade arter. När en nyckelbiotop hade identifierats registrerades den i ett offentligt register. Sedan registreringen av nyckelbiotoper inleddes har skogsbranschen infört certifieringssystem som medfört begränsningar i möjligheterna att sälja virke från avverkningar i skogsområden som klassificeras som nyckelbiotoper. Två skogsägare begärde att de registreringar av nyckelbiotoper som hade gjorts på deras fastigheter skulle upphävas. De menade att registreringarna fick till följd att möjligheterna till ett effektivt skogsbruk omintetgjordes och att registreringarna kränkte deras äganderätt. Förvaltningsrätten och kammarrätten kom fram till att registreringarna hade gjorts utan författningsstöd och undanröjde därför registreringarna. Skogsstyrelsen överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu har meddelat dom i målet. Högsta förvaltningsdomstolen gör bedömningen att registreringarna inte utgör överklagbara beslut och att förvaltningsrätten därmed varit förhindrad att ta upp skogsägarnas överklagande till prövning. Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde därför kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden och avvisade skogsägarnas överklagande till förvaltningsrätten. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan de avsättningsproblem som certifieringssystemen leder till inte tillmätas någon betydelse för frågan om det föreligger överklagbarhet eftersom Skogsstyrelsen inte har haft något ansvar för eller annars varit inblandad i införandet eller utformningen av systemen. Domstolen konstaterar att registreringen av en nyckelbiotop utgör en dokumentation av en inventering. Åtgärden som sådan saknar självständig rättsföljd och får, sedd för sig, anses ha klart begränsade effekter. Ett beslut om att registrera en nyckelbiotop kan därmed inte anses utgöra ett beslut som är av en sådan karaktär att det är överklagbart.