Dom i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen

2019-12-17

Bistånd enligt socialtjänstlagen kan bl.a. ges i form av vård i familjehem. Enligt 6 kap. 8 § socialtjänstlagen ska socialnämnden beträffande barn som vårdas i sådant hem minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur den bör inriktas och utformas.

Enligt 37 § andra stycket förvaltningslagen får beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part ändras till den enskildes nackdel bara om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Om en annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen tillämpas, enligt 4 §, den bestämmelsen.

Frågan var om ett tidsbegränsat beslut om vård i familjehem fick avbrytas på den grunden att behovet av vård hade upphört. Kammarrätten i Stockholm hade ansett att det inte var möjligt eftersom det var fråga om ett gynnande förvaltningsbeslut som bara får ändras under de förutsättningar som anges i 37 § andra stycket förvaltningslagen. Bestämmelsen i 6 kap 8 § första stycket socialtjänstlagen kunde enligt kammarrätten inte anses utgöra ett sådant återkallelseförbehåll som avses i 37 § första stycket 1 förvaltningslagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bestämmelsen i 6 kap. 8 § första stycket socialtjänstlagen bygger på förutsättningen att ett beslut om vård i familjehem måste kunna ändras och anpassas till ändrade förhållanden och även att vården måste kunna avslutas om behovet av vård helt har upphört. Med tillämpning av 4 § förvaltningslagen fann därför Högsta förvaltningsdomstolen att bestämmelsen i 6 kap. 8 § socialtjänstlagen ska anses gälla framför 37 § andra stycket förvaltningslagen. Detta medför att en socialnämnd, utan hinder av 37 § andra stycket förvaltningslagen, kan avbryta en insats i form av vård av ett barn i familjehem när behovet av vård har upphört.

Andra nyheter

Upphandlingar om snöröjning rättas

2019-12-18
Stockholms stad genomför fem upphandlingar avseende driftentreprenader för barmarksrenhållning och vinterväghållning av gatumark m.m. inom fem stadsdelsområden. Anbuden från Svevia AB förkastades då bolaget, enligt staden, inte förklarat sina låga priser i anbuden på ett tillfredsställande sätt. Förvaltningsrätten anser att staden, genom att förkasta Svevias anbud, har brutit mot LOU. Upphandlingarna ska därför rättas.
Läs

Tingsrätten dömer en man för våldtäkt i Folkets park i Malmö

2019-12-18
Malmö tingsrätt har i dag meddelat dom i målet mot två män som var åtalade för våldtäkt i Folkets park den 6 juni i år. En av männen döms för våldtäkt och olaga hot till fängelse i 1 år och 9 månader. Mannen ska också utvisas efter verkställt fängelsestraff och betala skadestånd till brottsoffret. Den andre mannen frikänns från åtalet.
Läs

Dispositionsrätten till privilegiebrev från 1284 – kan inte prövas av allmän förvaltningsdomstol

2019-12-18
Riksarkivet har krävt att Jönköpings kommun ska återlämna det privilegiebrev som Magnus Ladulås utfärdade 1284. En kommuninvånare i Jönköping har begärt att Förvaltningsrätten i Stockholm ska undanröja detta beslut. Förvaltningsrätten bedömer att denna fråga inte kan prövas i allmän förvaltningsdomstol, varken genom förvaltningsbesvär eller genom laglighetsprövning.
Läs

En likvidators skadeståndsansvar mot tredje man

2019-12-18
I ett tidigare avgörande förklarade Högsta domstolen att en likvidators beslut att skifta ett bolags tillgångar utan att avsätta pengar till betalning av en tvistig skuld innebar en överträdelse av en bestämmelse i aktiebolagslagen samt att likvidatorns handlande var oaktsamt. Högsta domstolen har nu ansett likvidatorn skadeståndsskyldig för den omedelbara skada hans oaktsamma agerande har orsakat annan än bolaget.
Läs

Dom i mål om förhandsbesked om mervärdesskatt

2019-12-18
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att när ett bolag låter en av sina travhästar starta i en travtävling och får en ersättning om 500 kr som betalas ut till samtliga startande, oavsett hästens placering i loppet, så utgör detta – mervärdesskatterättsligt sett – en omsättning. Eventuellt tillkommande prispengar som är beroende av hästens placering i tävlingen saknar emellertid ett sådant direkt samband med hästägarens tillhandahållande som krävs för att det ska vara fråga om ett tillhandahållande av en tjänst mot ersättning. Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt utgörs därför endast av den fasta ersättningen om 500 kr.
Läs