Advokatetiska skäl som grund för byte av försvarare eller rättshjälpsbiträde

För att rätten ska tillåta byte av offentlig försvarare eller rättshjälpsbiträde krävs att det finns särskilda skäl för ett byte. Om byte har tillåtits tidigare måste det finnas synnerliga skäl.

En skyldighet för en advokat att frånträda sitt uppdrag enligt reglerna om god advokatsed gäller endast i vissa särskilt allvarliga situationer. Typiskt sett handlar det om att klienten har agerat brottsligt med avseende på processen eller begärt att advokaten ska handla brottsligt eller i strid med god advokatsed och det inte har varit möjligt för advokaten att tala klienten till rätta. Advokater har en långtgående tystnadsplikt och kan därför ofta inte informera t.ex. en domstol om de närmare omständigheterna kring att en skyldighet att frånträda uppdraget har uppkommit.

I det ena målet hade hovrätten avslagit en begäran från en offentlig försvarare om att bli entledigad. Advokaten hade åberopat att advokatetiska skäl krävde ett frånträde från uppdraget. I det andra hovrättsbeslutet hade en motsvarande framställning från en advokat som var rättshjälpsbiträde avslagits.

I dagens avgöranden drar Högsta domstolen upp riktlinjerna för när den aktuella typen av beslut kan överklagas särskilt av den som begärt sitt entledigande. Ett sådant beslut får överklagas särskilt bara om framställningen i själva verket syftar till ett byte av förordnad person. Den advokat som är förordnad har klagorätt åtminstone i de fall då de advokatetiska reglerna kräver ett frånträdande. I de aktuella fallen fick alltså försvararen och rättshjälpsbiträdet överklaga avslagsbesluten.

När en advokat uppger att advokatetiska skäl kräver att han eller hon frånträder uppdraget bör det enligt Högsta domstolen väga mycket tungt vid bedömningen och i normalfallet utgöra skäl för ett byte. I de aktuella fallen saknades skäl mot byte och Högsta domstolen tillåter därför byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde.