Grovt barnpornografibrott: hovrätten fastställer fängelsedomen

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt barnpornografibrott. Den tilltalade yrkade att åtalet skulle ogillas, eller i andra hand att påföljden skulle lindras, men hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Den enda ändringen gällde att de beslagtagna datorerna förklarades förverkade med stöd av den äldre lydelsen av 36 kap. 2 § brottsbalken.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt barnpornografibrott under perioden den 1 januari 2023 till den 29 januari 2024. Enligt åtalet hade den tilltalade uppsåtligen innehaft barnpornografiskt material i sin bostad. Vid en husrannsakan den 29 januari 2024 i den tilltalades sovrum påträffades två datorer, och efter analys konstaterades att de innehöll totalt 4 185 bilder och 177 filmer med barnpornografiskt material. Av detta hade 1 625 bilder och 169 filmer klassificerats som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial.

Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt barnpornografibrott och hovrätten prövade endast om den domen skulle ändras. Någon ändring av brottsrubriceringen skedde inte i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten, men någon visning av exempel på det material som omfattades av åtalet förekom inte i hovrätten. Trots det ansåg hovrätten att utredningen visade att barnpornografiskt material fanns på de två datorerna och att den tilltalade hade haft sådan besittning över datorerna att han också haft möjlighet att råda över materialet.

Hovrätten fäste vikt vid att det i NCMEC-rapporter och en promemoria fanns uppgifter om att konton på Discord och Google hanterat känt barnpornografiskt material i början av den aktuella perioden och strax dessförinnan. Kontona kunde kopplas till den tilltalade genom IP-adresser, e-postadresser, telefonnummer och namnuppgifter. Även om den hanteringen inte omfattades av åtalet ansåg hovrätten att den talade tydligt för att den tilltalade också hanterat barnpornografiskt material i den mening som åtalet avsåg.

När det gällde den ena datorn, som var inkopplad i dator-skärmen i sovrummet vid beslagstillfället, avfärdade hovrätten förklaringen om att materialet skulle ha kommit dit genom ett virus. Rätten ansåg att det saknades stöd för en sådan förklaring och att en fullständig omformatering borde ha raderat sådant material och de aktuella sökningarna. Hovrätten fann därför att materialet hamnat i datorn genom den tilltalades försorg och att innehavet varit uppsåtligt.

För den andra datorn, där den tilltalade gjort gällande att ett krypterat virus kunde ha laddat ner materialet utan hans vetskap, ansåg hovrätten att omständigheterna sammantaget talade emot detta. Det hade inte funnits spår av virus före den 16 juni 2023, men barnpornografiskt material hade redan funnits i datorn före den tidpunkten. Hovrätten pekade också på att filer återfunnits i mappar med namn som tydde på att materialet sorterats och sparats systematiskt, samt på cache-filer till Discord-chattar där en användare med namnet ”Isac” skickat länkar till webbplatser där övergreppsmaterial kunde laddas ner. Mot den bakgrunden ansåg hovrätten att det var uteslutet att ett virus låg bakom innehavet och att det i stället var den tilltalade som sparat ner materialet även i denna dator.

Hovrätten instämde därför i tingsrättens slutsats att det var styrkt att den tilltalade uppsåtligen innehaft det barnpornografiska material som omfattades av åtalet. Brottet bedömdes, liksom i tingsrätten, som grovt.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens påföljd. Det innebär att den tilltalade dömdes till fängelse i ett år. Hovrätten bedömde att brottets straffvärde låg något över minimistraffet för grovt barnpornografibrott och att varken tidsutdräkten eller den tilltalades uppgifter om förlorat arbete och studiemöjligheter föranledde en lindrigare bedömning. Hovrätten fann också att den tilltalades ålder inte skulle beaktas på ett sätt som påverkade straffmätningen, eftersom han var över 18 år under hela den relevanta perioden.

Hovrätten konstaterade att brottets straffvärde och art uteslöt annan påföljd än fängelse. I övrigt stod tingsrättens dom fast. Det innebär att den tilltalade inte fick någon ändring till sin fördel i skuld- eller påföljdsfrågan.

I hovrätten förklarades de beslagtagna datorerna förverkade. Hovrätten angav att detta skedde med stöd av 36 kap. 2 § brottsbalken i dess lydelse före den 8 november 2024. Beslagen skulle bestå. Tingsrättens sekretessförordnanden skulle fortfarande gälla.

Tingsrätten hade också beslutat om en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor, men hovrättens beslut innehåller ingen ny uppgift om denna fråga och domen fastställdes i övrigt. Beträffande försvararkostnaderna beslutade hovrätten att staten skulle stå för kostnaden och att försvararen skulle få ersättning med 9 709 kronor för arbete och mervärdesskatt. Hovrätten hänvisade också till att den tilltalade hade varit frihetsberövad i den mening som framgår av målet, men någon närmare uppgift om häktningstid anges inte i det material som lämnats.