Penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom
2026-06-10
Den tilltalade döms för penningtvättsbrott vid tre olika gärningar kopplade till pengar som förts in på hans konto efter bedrägerier mot flera målsägande. Tingsrätten fann att han haft tillräckligt uppsåt för ansvar och bestämde påföljden till villkorlig dom och 50 dagsböter. Han ska också betala skadestånd till de berörda målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åtalet gällde tre punkter om penningtvättsbrott enligt 3 § 1 st 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. I den första åtalspunkten gällde det händelser den 7 och 8 december 2024. En eller flera okända gärningsmän hade då vilselett målsäganden att föra över sammanlagt 10 000 kronor till den tilltalades konto. Enligt åtalet hade den tilltalade ställt sitt konto till förfogande och därefter omsatt pengarna genom uttag och kortköp för att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde honom för denna gärning.
I den andra åtalspunkten gällde det den 15 december 2024. Då hade två målsägande vilseletts att föra över pengar till den tilltalades bankkonto. En av dem överförde 7 494 kronor och den andra överförde sammanlagt 15 000 kronor. Enligt åtalet hade den tilltalade tagit emot pengarna och omsatt hela eller delar av beloppet genom kortköp eller andra uttag. Också denna gärning ledde till fällande dom.
I den tredje åtalspunkten gällde det den 24 januari 2025. Då hade en målsägande vilseletts att överföra 15 000 kronor till den tilltalades konto. Enligt åtalet hade den tilltalade därefter själv omsatt pengarna genom uttag och överföringar. Även på denna punkt dömdes han för penningtvättsbrott.
Rättens bedömning
Tingsrätten konstaterade att målsägandena hade utsatts för bedrägerier och att det som den tilltalade gjort med pengarna objektivt var penningtvättsåtgärder. Frågan var om han haft uppsåt eller i vart fall skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott.
Den tilltalade förklarade att han hade kommit i kontakt med en person som saknade bostad och hade ett svårt opiatmissbruk, att personen fick tillgång till hans konto och kort, och att han senare fick uppgifter om att det handlade om att ta emot pengar och föra dem vidare i samband med köp av kryptovalutor. Tingsrätten ansåg att han måste ha insett risken för att det rörde sig om penningtvätt och att han trots detta genomförde överföringarna eller lät någon annan göra det från hans konto. Domstolen framhöll särskilt att han visste att personen som gav honom uppdraget var i desperat behov av stora summor pengar för att finansiera sitt missbruk, och att även förklaringen om kryptovalutor framstod som otillräcklig och borde ha väckt misstro. Därmed fann tingsrätten att uppsåt var styrkt.
Domslut och påföljd
Den tilltalade döms för penningtvättsbrott enligt åtalet. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 500 kronor.
Han ska betala skadestånd till målsägandena med 10 000 kronor, 7 494 kronor, 15 000 kronor och 15 000 kronor. Ränta ska betalas enligt domstolens beslut från respektive angiven dag till dess full betalning sker. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.
Fakta
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.