Misshandel fastställs i hovrätten efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om misshandel. Den tilltalade yrkade i första hand att han skulle frikännas, och i andra hand att gärningen skulle bedömas som ringa misshandel och att påföljd, skadestånd och återbetalningsskyldighet skulle mildras. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i sin helhet.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en gärning som enligt tingsrätten begicks den 6 oktober 2024 och rubricerades som misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade begått brottet med uppsåt. Den tilltalade invände att någon nödvärnssituation förelåg, men hovrätten delade tingsrättens bedömning att så inte var fallet.

I tingsrätten dömdes den tilltalade för misshandel. Hovrätten konstaterade att utredningen i hovrätten var densamma som i tingsrätten och att hovrätten tagit del av barnförhöret med målsäganden samt förhören från tingsrätten genom uppspelning av ljud- och bildfiler. Hovrätten gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten i fråga om rubricering, straffvärde, påföljdsval eller skadestånd.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att den tilltalade hade begått gärningen med erforderligt uppsåt och att det inte förelåg någon nödvärnssituation. Eftersom hovrätten inte gjorde någon annan bevisvärdering än tingsrätten, fann domstolen ingen grund för frikännande eller för att bedöma gärningen som ringa misshandel.

Hovrätten prövade målet utan huvudförhandling och byggde sin bedömning på samma utredning som tingsrätten. Domstolen fann alltså att tingsrättens slutsatser skulle stå fast.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Påföljden var villkorlig dom och 90 dagsböter om 280 kronor, totalt 25 200 kronor. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 6 oktober 2024 till dess betalning sker. Därutöver ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Tingsrätten hade också beslutat om ersättning av statliga medel till försvarare och målsägandebiträde samt att den tilltalade skulle återbetala 18 280 kronor till staten. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning i frågan om återbetalningsskyldigheten och lämnade även den delen oförändrad. Det framgår inte av materialet att den tilltalade varit häktad.