Katt fall vanvårdad – döms till dagsböter

Tingsrätten dömer den tilltalade för djurplågeri efter att en katt bedömts ha utsatts för lidande utan godtagbara skäl. Brottet avsåg tiden mellan den 11 september 2024 och den 18 september 2024. Den tilltalade förnekade gärningen, men domstolen fann att utredningen visade att katten varit kraftigt undernärd och att den tilltalade borde ha förstått att den behövde vård eller avlivning.

Händelsen och åtalet

Åklagaren åtalade den tilltalade för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § 1 st brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade utsatt en katt för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Det påstods att katten vanvårdats genom att den tilltalade inte sett till att katten fick vård eller avlivats trots att katten varit kraftigt undernärd. Gärningen angavs ha begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet under perioden 11 september 2024 till 18 september 2024.

Den tilltalade bestred åtalet och uppgav i huvudsak att katten var gammal, att den gick ned i vikt under sommaren och att hon trodde att katten snart skulle dö. Hon uppgav också att hon hade tänkt att katten skulle avlivas hos sin egen veterinär. Vittnet, som var veterinär, berättade att en granne kom in med katten, att katten var mycket dålig och vägde 1,3 kilo samt att hon ringde upp den tilltalade och fick tillstånd att avliva katten. Vittnet uppgav vidare att den tilltalade inte ville bekosta avlivningen och i stället sade att katten skulle få dö själv.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den tilltalades egna uppgifter, journalanteckningarna från veterinärkliniken och vittnets berättelse. Domstolen ansåg att det var utrett att den tilltalade kände till att katten var kraftigt undernärd när den kom in till veterinärkliniken. Med hänsyn till kattens vikt fann rätten att den tilltalade borde ha förstått att katten behövde sjukvård eller avlivning.

Rätten fäste också vikt vid en anteckning från ett polisförhör med vittnet, där det antecknats att ägaren sagt att hon släppt ut katten för att den skulle självdö. Tingsrätten bedömde att utredningen sammantaget visade att katten hade utsatts för lidande utan godtagbara skäl och att den tilltalade genom att inte se till att katten fick vård eller avlivades hade vanvårdat katten.

När det gällde uppsåt fann tingsrätten att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade haft uppsåt till att katten varit utsatt för lidande. Däremot ansåg domstolen att hon borde ha förstått att katten, på grund av graden av avmagring, utsatts för lidande och vanvård när den inte fick vård eller avlivades. Oaktsamheten bedömdes som grov, och därför dömdes den tilltalade för djurplågeri genom grov oaktsamhet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § 1 st brottsbalken för gärningen mellan den 11 september 2024 och den 18 september 2024. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter om 220 kronor, totalt 17 600 kronor. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.