Våldtäkt och olaga hot prövades i hovrätten efter överklagande

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om våldtäkt och olaga hot. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde den tilltalade även för våldtäkt den 26 december 2024. Samtidigt höjdes fängelsestraffet från tre år och sex månader till fyra år och sex månader, och skadeståndet till målsäganden i det nya våldtäktsåtalet bestämdes till 220 000 kronor. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas även för våldtäkt den 26 december 2024 och att fängelsestraffet därför skulle bli längre. Den tilltalade motsatte sig detta och yrkade att åtalen för olaga hot den 24 januari 2025 och våldtäkt den 4 oktober 2024 skulle ogillas. Den tilltalade ville också få målsägandens skadeståndsanspråk ogillat, eller i andra hand få ett lindrigare straff och ett lägre skadestånd.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för olaga hot den 24 januari 2025 och våldtäkt den 4 oktober 2024, men frikänt honom från våldtäkt den 26 december 2024. I hovrätten prövades alltså om den frikända våldtäkten också skulle leda till fällande dom.

När det gäller åtalet om våldtäkt den 4 oktober 2024 och åtalet om olaga hot den 24 januari 2025 gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Dessa domslut ändrades inte.

När det gäller våldtäkten den 26 december 2024 ansåg hovrätten att målsägandens berättelse var detaljerad och trovärdig. Hovrätten noterade att målsäganden hade lämnat olika uppgifter i polisförhör och i tingsrätten om hur länge oralsexet pågick, men fann att detta inte rubbade trovärdigheten. Hovrätten beaktade också att förhöret hölls långt efter händelsen.

Hovrätten fäste även vikt vid skriftlig bevisning. Målsäganden hade kort efter händelsen skrivit ett inlägg på internet som stämde överens med hennes berättelse i de väsentliga delarna. Dessutom hade hon berättat om händelsen för en närstående, som i hovrätten uppgav att målsäganden sagt att hon var tvungen att ta den tilltalades penis i munnen för att slippa ta den analt och att hon då var mycket ledsen och grät.

Den tilltalade medgav att oralsex hade förekommit, men hävdade att det skedde på målsägandens initiativ. Hovrätten ansåg inte att hans förklaring var trovärdig. Tvärtom lade hovrätten vikt vid meddelanden som den tilltalade skickat kort efter händelsen, där han bad om ursäkt för vad han hade gjort och uttryckte att han var ledsen om målsäganden blivit traumatiserad. Hovrätten ansåg att dessa meddelanden talade starkt emot hans förklaring.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören från tingsrätten med målsägandena, den tilltalade och ett vittne spelades upp i hovrätten. Den tilltalade åberopade dessutom viss ny skriftlig bevisning och berättade i hovrätten att målsäganden hade spelat in samtal och sexuella situationer, men att han själv inte hört dessa inspelningar.

För åtalet om våldtäkt den 26 december 2024 kom hovrätten till slutsatsen att målsägandens uppgifter stöddes av övrig bevisning i sådan grad att de kunde ligga till grund för bedömningen. Hovrätten ansåg därför att det var styrkt att den tilltalade hade gjort sig skyldig till gärningen och att han hade handlat med uppsåt. Gärningen bedömdes inte som mindre grov.

För åtalet om våldtäkt den 4 oktober 2024 och olaga hot den 24 januari 2025 gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Tingsrättens dom stod därför fast i dessa delar.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade dömdes även för våldtäkt den 26 december 2024 enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Tingsrättens fällande dom för olaga hot den 24 januari 2025 enligt 4 kap. 5 § 1 stycket brottsbalken och våldtäkt den 4 oktober 2024 enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken stod fast. Det tidigare frikännande avgörandet avseende våldtäkt den 26 december 2024 ändrades alltså till en fällande dom.

Påföljden skärptes till fängelse i fyra år och sex månader. Hovrätten ansåg att straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarade detta straff och att någon annan påföljd än fängelse inte var aktuell. I tingsrätten hade påföljden bestämts till fängelse i tre år och sex månader.

Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess att fängelsestraffet fick verkställas.

När det gäller skadestånd gjorde hovrätten ingen ändring i den del som gällde målsäganden i våldtäkten den 4 oktober 2024. Däremot dömdes den tilltalade nu att betala skadestånd till målsäganden i våldtäkten den 26 december 2024 med 220 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 26 december 2024 till dess betalning sker. Hovrätten ansåg att beloppet var skäligt.

Tingsrätten hade tidigare bestämt att den tilltalade skulle betala skadestånd till den andra målsäganden med 270 000 kronor, medan anspråket från målsäganden i det nu bifallna våldtäktsåtalet hade avslagits.

Hovrätten beslutade också att sekretessbestämmelserna fortsatt skulle gälla för vissa uppgifter. Staten skulle stå för kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdena. Någon uppgift om avgift till brottsofferfonden framgår inte av hovrättens beslut.