Rättens beslut om kontantöverföring

Den tilltalade har dömts för näringspenningtvätt, ringa brott, efter att ha tagit emot, förvarat och transporterat kontanter i samband med en resa från Sverige. Tingsrätten bedömde att han hade medverkat till en åtgärd som skäligen kunde antas ha varit vidtagen i penningtvättssyfte. Påföljden blev att den tidigare utdömda påföljden ska avse även den nya brottsligheten. Tingsrätten beslutade också att beslagtagna kontanter ska tas i förvar och att den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalspunkten

Åtalet gällde en enda punkt. Den tilltalade åtalades för näringspenningtvätt, ringa brott, enligt 7 § tredje stycket lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade han den 10 januari 2025 på Arlanda flygplats i Sigtuna kommun tagit emot, förvarat och transporterat kontanter till ett värde av 52 840 kronor med avsikt att föra ut pengarna ur landet. Åklagaren menade att han därmed medverkat till en åtgärd som skäligen kunde antas ha varit vidtagen i syfte att dölja att kontanterna härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller för att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig kontanterna.

Den tilltalade förnekade gärningen och motsatte sig också att pengarna skulle tas i förvar. Han uppgav i förhör att han skulle resa till sin familj i Iran och att han hade tagit emot kontanterna av en person som han inte kände väl. Enligt honom skulle pengarna lämnas vidare i Iran. Han berättade också att han hade pengar i fickorna på ett par byxor som han bar under ytterligare ett par byxor, samt i en medhavd väska.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det var utrett att den tilltalade den 10 januari 2025 kontrollerades på Arlanda flygplats när han var på väg att flyga till Iran och att han då anträffades med kontanter om totalt 52 840 kronor. Rätten noterade att kontanterna enligt beslagsprotokollet påträffats i hans medhavda väska, men att åklagaren gjort gällande att delar av kontanterna låg i hans byxfickor, något som den tilltalade också hade medgett.

Tingsrätten fann att den tilltalade hade tagit emot, förvarat och transporterat kontanterna med avsikt att föra dem ur landet. Domstolen ansåg att detta i sig var en typisk penningtvättsåtgärd, eftersom utförsel av pengar ur landet kan dölja pengarnas ursprung och främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig dem. Rätten fäste också vikt vid att det rörde sig om en relativt stor summa kontanter, uppdelade i flera buntar, främst i 500-kronorssedlar, samt att delar av pengarna förvarades i fickorna på byxorna som var underst. Mot bakgrund av den tilltalades uppgifter och hur kontanterna hanterats bedömde tingsrätten att det var fråga om sådana transaktioner som skäligen kunde antas vara vidtagna i penningtvättssyfte.

Domstolen ansåg vidare att den tilltalade hade haft uppsåt i förhållande till de omständigheter som låg till grund för bedömningen. Därmed var det visat att han medverkat till en åtgärd som skäligen kunde antas vara vidtagen i syfte att dölja att pengar härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller för att främja att någon skulle kunna tillgodogöra sig dem. Han dömdes därför för näringspenningtvätt, ringa brott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten beslutade att den tidigare utdömda påföljden ska avse även den nya brottsligheten. I domen anges att den tidigare påföljden var skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Rätten beslutade också att de beslagtagna kontanterna om totalt 39 840 kronor ska tas i förvar enligt lagen om visst stöldgods m.m., och att beslaget ska bestå. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.