Tre fall av bidragsbrott med villkorlig dom

Den tilltalade döms för tre fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd till Försäkringskassan. Tingsrätten fann att uppgifterna lett till felaktiga utbetalningar och att den tilltalade agerat med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd till Försäkringskassan, vilket skapade fara för att stöd felaktigt skulle betalas ut. Det skedde vid tre tillfällen under perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 1 december 2023 i Ludvika kommun. För den första gärningen angavs brottstiden 2023-10-01 och beloppet 6 088 kronor. För den andra gärningen angavs brottstiden 2023-11-01 och beloppet 7 643 kronor. För den tredje gärningen angavs brottstiden 2023-12-01 och beloppet 5 467 kronor.

Den tilltalade förnekade brott under förundersökningen med hänvisning till att han saknat uppsåt. Han uppgav dock i huvudsak att han erkände de faktiska omständigheterna men ansåg att han inte agerat med uppsåt, och att den felaktiga hanteringen berodde på okunskap om reglerna. Han uppgav också att han kontaktat Försäkringskassan när han började arbeta deltid för att få information om hur arbetstiden skulle rapporteras, och att han uppfattat att rapportering bara krävdes om han arbetade varje dag.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisning som åklagaren lagt fram, däribland Försäkringskassans anmälan, uppgifter om felaktiga utbetalningar, ansökningar, uppgifter från arbetsgivare, uppgifter om e-tjänst och den tilltalades egna uppgifter i polisförhör. Domstolen fann att det var bevisat att den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd och att dessa uppgifter orsakat felaktiga utbetalningar enligt åtalet. De felaktiga utbetalningarna uppgick totalt till 19 198 kronor.

Domstolen prövade därefter uppsåtsfrågan. Den tilltalade hade under förundersökningen invänt att han saknat uppsåt. Tingsrätten konstaterade att han signerat ansökningarna på heder och samvete och därigenom försäkrat att uppgifterna var riktiga och fullständiga, samt att han var medveten om att det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter. Domstolen ansåg att det förelegat en beaktansvärd risk att han skulle få aktivitetsstöd som han saknade rätt till, att han måste ha insett denna risk och att han varit likgiltig inför den. Att han varit osäker på reglerna och förlitat sig på uppgifter från Försäkringskassan fritog honom inte från ansvar, eftersom han inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att förvissa sig om vilka regler och villkor som gällde. Tingsrätten slog därför fast att han haft straffrättsligt uppsåt.

Domstolen uttalade också att varje ansökan skulle betraktas som ett brott och fann därmed att den tilltalade skulle dömas för tre fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för tre fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 260 kronor, vilket sammanlagt motsvarar 13 000 kronor. Tingsrätten bedömde att uppgifterna i belastningsregistret inte påverkade påföljdsbestämningen i målet, eftersom de avsåg godkända förelägganden av ordningsbot.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.