Vapenbrott ledde till fängelse i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om vapenbrott. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan och fastställde att den tilltalade skulle dömas för vapenbrott. Däremot ändrades tingsrättens påföljd från skyddstillsyn med samhällstjänst till fängelse i tre månader. Beslagen från tingsrätten fick stå kvar.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde vapenbrott. Enligt tingsrätten avsåg åtalet händelser under perioden 2024-08-08 till 2024-08-09 och rubricerades som vapenbrott enligt 9 kap. 1 § första stycket vapenlagen. Tingsrätten fann den tilltalade skyldig till detta brott.

I tingsrätten dömdes den tilltalade till skyddstillsyn förenad med samhällstjänst om 80 timmar. Tingsrätten angav också att om fängelse i stället hade valts, skulle straffet ha bestämts till tre månader. Vidare beslutade tingsrätten om förverkande av viss i beslag tagen egendom enligt vapenlagen och att beslaget skulle bestå.

Den tilltalade överklagade och yrkade att åtalet skulle ogillas, i andra hand att påföljden skulle lindras. Åklagaren motsatte sig detta och yrkade i hovrätten att påföljden skulle bestämmas till fängelse i tre månader, med hänvisning till att den tilltalade hade återtagit sitt samtycke till samhällstjänst.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten. Förhöret som hölls i tingsrätten spelades upp i hovrätten.

I skuldfrågan gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten kom därför till att den tilltalade skulle dömas för vapenbrott. Någon närmare ändring av brottsrubriceringen gjordes inte i hovrätten.

När det gällde påföljden konstaterade hovrätten att den tilltalade i hovrätten uppgett att han inte längre samtycker till samhällstjänst, att han inte utfört någon del av samhällstjänsten och att han inte ansåg sig ha behov av skyddstillsyn. Eftersom samtycke till samhällstjänst saknades fanns inte förutsättningar att förena skyddstillsyn med en sådan föreskrift. Hovrätten ansåg vidare att en ren skyddstillsyn inte var en tillräckligt ingripande påföljd med hänsyn till brottets art och att det inte fanns särskilda skäl att välja annan påföljd än fängelse.

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning av brottets straffvärde och bestämde därför fängelsestraffets längd till tre månader.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen. Den tilltalade dömdes till fängelse i tre månader i stället för skyddstillsyn med samhällstjänst.

Tingsrättens beslut om beslag skulle fortfarande gälla. Uppgifterna om förverkande från tingsrätten anges i underlaget, men hovrättens beslut i den del som återges här anger endast att beslagbeslutet ska bestå.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade ska återbetala kostnaden för försvararen i hovrätten. Enligt hovrättens beslut ska försvararen få ersättning av staten med 5 061 kr, varav 4 049 kr för arbete och 1 012 kr för mervärdesskatt, och den tilltalade ska ersätta staten för denna kostnad.

I tingsrätten hade den tilltalade också ålagts att betala avgift till brottsofferfonden om 1 000 kr samt att stå för försvararkostnader, inklusive redan utbetald ersättning till tidigare förordnad försvarare. Någon sådan uppgift ändras inte i den återgivna hovrättsdomen, men hovrättens beslut här fokuserar på påföljden och försvararkostnaden i hovrätten.