Två misshandelsdomar och utvisning

Den tilltalade döms för två fall av misshandel mot målsäganden men frikänns från ett åtal om olaga hot. Tingsrätten bestämmer påföljden till fängelse i tio månader och beslutar samtidigt att den tilltalade ska utvisas ur Sverige med förbud att återvända i fem år. Han ska också betala skadestånd till målsäganden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första åtalspunkten misshandel den 25 maj 2026. Då ska den tilltalade ha utdelat flera slag som träffade målsäganden på huvudet och tagit upprepade strypgrepp om hennes hals. Åklagaren gjorde gällande att gärningen orsakade smärta, blåmärken, svullnad i käkleden, hål i trumhinnan och andnöd. Tingsrätten dömde den tilltalade för detta brott.

Den andra åtalspunkten gällde olaga hot den 25 maj 2026. Enligt åtalet ska den tilltalade ha hotat målsäganden genom att säga att han skulle döda henne och hennes son. Tingsrätten frikände den tilltalade från denna åtalspunkt.

Den tredje åtalspunkten gällde misshandel den 12 maj 2026. Åklagaren påstod att den tilltalade hade utdelat slag som träffade målsäganden i ansiktet i ett fordon på vägar i Södertälje kommun och att detta orsakat smärta och blåmärke. Tingsrätten dömde den tilltalade för även denna misshandel.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade och målsäganden var gifta och att händelserna den 25 maj 2026 inträffade i en bostad där den tilltalade då bodde. Rätten noterade att parterna var överens om att det uppstod en konflikt och att målsäganden försökte lämna platsen, men att den tilltalade inte tillät detta. Det som skulle bedömas var främst våldets omfattning, vilka skador som uppkommit och om hot hade uttalats.

När det gällde misshandeln den 25 maj 2026 fann tingsrätten målsägandens uppgifter trovärdiga. Rätten lade vikt vid att hennes berättelse fick stöd av händelserapporten, journalanteckningar och rättsintyget. Av den skriftliga bevisningen framgick bland annat skador i form av hudavskrapningar på kinden, blåmärken på halsens framsida, hål i trumhinnan och blåmärke över underkäken. Rätten ansåg att skadorna var förenliga med trubbigt våld, såsom slag och grepp, och att uppgifterna särskilt talade för grepp runt halsen. Den tilltalades egen förklaring ansågs inte trovärdig. Därmed ansåg tingsrätten att åklagaren bevisat misshandeln.

När det gällde olaga hot fann tingsrätten däremot att målsägandens uppgifter var för svävande och att de inte fick något tillräckligt stöd i utredningen. Den tilltalade frikändes därför från denna åtalspunkt.

För misshandeln den 12 maj 2026 konstaterade tingsrätten att det genom polisanmälan var visat att polisen larmats till Södertälje med anledning av ett slagsmål. Målsägandens och vittnets uppgifter stämde överens om att den tilltalade under bilfärden slog upprepade slag med öppen hand mot målsägandens ansikte. Vittnet bedömdes som trovärdigt och tillförlitligt, och rättsintyget stödde att blåmärket under ögat var förenligt med det beskrivna händelseförloppet. Tingsrätten fann därför att den tilltalade gjort sig skyldig till misshandel även i denna del.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för två fall av misshandel. Tingsrätten bedömde att den allvarligare av gärningarna, den som begicks den 25 maj 2026, hade ett straffvärde motsvarande åtta månaders fängelse. Med hänsyn till båda gärningarna och med tillämpning av asperationsprincipen bestämdes det samlade straffvärdet till fängelse i tio månader.

Tingsrätten fann också att förutsättningarna för utvisning var uppfyllda. Den tilltalade hade enligt rätten en synnerligen svag anknytning till Sverige och det fanns inte skäl att avstå från utvisning. Han utvisas därför ur Sverige och förbjuds att återvända under fem år.

Den tilltalade ska vidare betala skadestånd till målsäganden med 41 600 kronor, varav 40 000 kronor avser kränkning och 1 600 kronor avser sveda och värk. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 25 maj 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade dessutom att den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas och tills utvisningsbeslutet får laga kraft eller verkställas dessförinnan. Staten ska stå för ersättningen till försvarare och målsägandebiträde.