Grovt olaga hot och stämpling till grovt olaga hot efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade bland annat dömts för grovt olaga hot, stämpling till grovt olaga hot och förberedelse till övergrepp i rättssak. Hovrätten ändrade domen i ansvarsdelen så att den tilltalade dömdes för sju fall av anstiftan av grovt olaga hot och två fall av stämpling till grovt olaga hot, medan övriga ansvarspunkter i huvudsak stod fast. Påföljden sattes till sluten ungdomsvård i 11 månader, vilket var en ändring från tingsrättens längre påföljd.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera gärningar som enligt åklagaren hade ett gemensamt samband med hotfulla och våldsamma angrepp mot flera målsägande. Enligt hovrättens dom hade den tilltalade förmått en annan person att skjuta med ett automatvapen in i en familjs bostad. Åklagaren gjorde gällande att detta skulle bedömas som anstiftan av försök till mord, i andra hand anstiftan av grov misshandel, men hovrätten kom i stället fram till att gärningen utgjorde anstiftan av grovt olaga hot. Hovrätten fann också att den tilltalade hade försökt förmå en annan person att utföra en motsvarande skjutning mot en annan familjs bostad, vilket bedömdes som stämpling till grovt olaga hot.

Hovrätten prövade även åtalet om anstiftan av försök till grov mordbrand. Den delen ogillades, eftersom rätten ansåg att det inte var bevisat att det funnits en konkret risk för att branden skulle sprida sig på det sätt som krävdes för ansvar. Följden blev att åtalet mot den tilltalade för anstiftan av försök till grov mordbrand inte kunde bifallas. Hovrätten lämnade också åtalet om grovt vapenbrott utan bifall, eftersom det inte var bevisat att den tilltalade hade innehaft vapnet.

Vidare kom hovrätten fram till att den tilltalade hade skrivit ett brev med instruktioner om våld och hot mot två personer som hade lämnat uppgifter i polisförhör och som också skulle hindras från att lämna sådana uppgifter i en framtida rättegång. Detta bedömdes som förberedelse till övergrepp i rättssak, men inte som grovt brott. Den tilltalade dömdes dessutom, i enlighet med tingsrättens dom, för narkotikabrott och två fall av ringa narkotikabrott.

Hovrätten fann att den tilltalade skulle dömas för anstiftan av grovt olaga hot i sju fall och för stämpling till grovt olaga hot i två fall. Den tilltalade dömdes alltså inte för mord, försök till mord eller grov misshandel i dessa delar, utan gärningarna bedömdes som grovt olaga hot.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick i huvudsak från samma utredning som tingsrätten och tog del av de förhör som hade hållits där. I fråga om branden instämde hovrätten i tingsrättens bedömning att det var bevisat att en brand hade anlagts, men den ansåg inte att utredningen visade att det också hade funnits en konkret fara för att branden skulle sprida sig in i förrådet och vidare till bostaden. Därför ogillades åtalet om försök till grov mordbrand, vilket i sin tur innebar att den tilltalade inte kunde fällas för anstiftan av detta brott.

När det gällde skjutningen mot bostaden ansåg hovrätten att det var klarlagt att den andra personen hade skjutit ett skott in i ett sovrum. Domstolen konstaterade att någon inte befann sig i bostaden vid just det tillfället, vilket innebar att försöket var otjänligt. Frågan blev då om faran endast hade varit utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. Hovrätten ansåg att så var fallet, eftersom skottet hade kunnat leda till konkret fara om det avlossats vid en annan tidpunkt eller i ett annat läge. Därmed var försökssituationens farlighet tillräcklig för ansvar.

Trots detta fann hovrätten att det inte var bevisat att den person som sköt hade haft uppsåt att döda någon. Skjutningen bedömdes därför inte som försök till mord. Hovrätten ansåg inte heller att utredningen räckte för ansvar för försök till grov misshandel. I stället bedömdes gärningen som grovt olaga hot mot flera personer.

För den tilltalade gjorde hovrätten samma bedömning i fråga om uppsåt. Domstolen ansåg att utredningen visade att den tilltalade hade förmått den andra personen att skjuta in i bostaden, men att det inte var bevisat att den tilltalade hade haft uppsåt till dödande eller allvarlig skada. Hans handlande bedömdes därför som anstiftan av grovt olaga hot. Hovrätten lade också till att hotet omfattade ytterligare en målsägande, vilket ledde till att den tilltalade dömdes för anstiftan av grovt olaga hot i sju fall.

I frågan om stämpling till grovt olaga hot anslöt sig hovrätten till tingsrättens skäl beträffande den del som gällde en av målsägandena. Hovrätten accepterade däremot att åtalspunkten även omfattade ett tillägg om hot mot ytterligare en person genom skjutning mot familjens bostad. Därmed dömdes den tilltalade för stämpling till grovt olaga hot i två fall.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i ansvarsdelen på flera punkter. Den tilltalade dömdes för sju fall av anstiftan av grovt olaga hot och två fall av stämpling till grovt olaga hot. Hovrätten ändrade inte tingsrättens dom i fråga om ansvar i övrigt, vilket innebar att övriga fällande och ogillade delar stod fast. Den tilltalade dömdes också för förberedelse till övergrepp i rättssak, narkotikabrott och två fall av ringa narkotikabrott.

Påföljden bestämdes till sluten ungdomsvård i 11 månader. Hovrätten uttalade att brottsligheten hade ett högt straffvärde, särskilt eftersom den tilltalade hade använt andra personer för att få till stånd skjutningar mot bostäder och dessutom hade fortsatt brottslig verksamhet från häktet. Samtidigt beaktades att de grova olaga hoten hängde samman tidsmässigt och hade ett gemensamt syfte samt att den tilltalade varit häktad under lång tid. Hovrätten lämnade dock påföljdsformen oförändrad jämfört med tingsrätten, men satte ned tiden från tingsrättens längre slutna ungdomsvård.

Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess att den slutna ungdomsvården kunde verkställas. Hovrätten upphävde också förordnandet om ersättningsskyldighet för provtagning och analys.

Skadeståndsfrågan ändrades delvis. Hovrätten höjde ersättningen för de målsägande som utsatts för grovt olaga hot genom skjutningen till 30 000 kronor vardera. Även den målsägande som hade hotats genom skjutningen mot dennes familjs bostad tillerkändes 30 000 kronor i kränkningsersättning. Skadestånden skulle betalas solidariskt med en annan medverkande, och i viss del även tillsammans med ytterligare två personer upp till ett begränsat belopp per målsägande. Vissa ersättningsyrkanden avslogs, bland annat eftersom hovrätten inte ansåg att vissa målsägande hade rätt till kränkningsersättning för stämplingen till grovt olaga hot.