Tilltalad döms för våld och förolämpning mot tjänsteman

Den tilltalade döms för förolämpning mot tjänsteman och två fall av våld mot tjänsteman efter ett händelseförlopp den 22 januari 2026. Tingsrätten fann att gärningarna var bevisade och bestämde påföljden till skyddstillsyn. Den tilltalade ska också betala skadestånd till de två målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde tre gärningar. För det första avsåg åtalet våld mot tjänsteman den 22 januari 2026, när den tilltalade enligt åtalet angrep en polis i samband med att poliserna i sin myndighetsutövning skulle omhänderta den tilltalade enligt LPT. Gärningen påstods ha skett i en bostad i Torup i Hylte kommun, där den tilltalade bet en polis på handen så att rodnad och smärta uppstod. För det andra avsåg åtalet förolämpning mot tjänsteman den 22 januari 2026, när den tilltalade upprepade gånger kallade en polis nedsättande ord i samband med transport till sjukhus för omhändertagande enligt LPT. Denna gärning påstods ha skett dels på en allmän väg i Torup i Hylte kommun, dels på sjukhus. För det tredje avsåg åtalet våld mot tjänsteman den 22 januari 2026, när den tilltalade enligt åtalet angrep en annan polis i samband med att polisen i sin myndighetsutövning skulle överlämna den tilltalade för LPT. Den gärningen påstods ha skett på sjukhuset i Halmstad, där den tilltalade sparkade polisen på benet så att rodnad uppstod.

Den tilltalade förnekade brott under åberopande av bristande uppsåt och bestred skadeståndsyrkandena. I målet hördes den tilltalade samt målsägandena. Åklagaren åberopade även skriftlig bevisning och en kroppskamerafilm, medan den tilltalade åberopade intyg och journalöversikt från vuxenpsykiatrin.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från målsägandenas samstämmiga, utförliga och detaljerade uppgifter. Enligt domstolen fanns det inte skäl att anta att de hade anledning att lämna osanna uppgifter om den tilltalade. Deras berättelser fick också stöd av kroppskamerafilmen och fotografierna. Tingsrätten fann därför att gärningarna var bevisade.

När det gällde uppsåt konstaterade rätten att den tilltalade mådde mycket dåligt vid tillfället, men att det inte hade framkommit att hon saknade grundförståelse för sammanhanget eller sin omgivning. Domstolen ansåg därför att hon uppfyllde det så kallade medvetenhetskravet och att hon hade erforderligt uppsåt till gärningarna. Den tilltalade dömdes därför för våld mot tjänsteman i enlighet med åtalet. Beträffande förolämpningen ansåg tingsrätten att de nedsättande uttrycken var sådana att de kunde förväntas kränka målsägandens självkänsla eller värdighet och att det inte rörde sig om enstaka uttalanden utan om upprepade förolämpningar under ett inte helt kortvarigt förlopp. Gärningen bedömdes därför som förolämpning mot tjänsteman.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för förolämpning mot tjänsteman den 22 januari 2026 enligt 17 kap. 3 § brottsbalken samt för två fall av våld mot tjänsteman den 22 januari 2026 enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och övervakare ska utses av frivården.

Den tilltalade ska betala 8 000 kronor i skadestånd till vardera målsäganden. Ränta ska betalas enligt 6 § räntelagen från den 22 januari 2026. Tingsrätten fann att beloppen var skäliga som ersättning för kränkning. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Försvararens ersättningsanspråk bifölls och ersättningen ska stanna på staten.