Falsk urkund gav villkorlig dom

Händelsen och åtalet

Den tilltalade åtalades för brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt åtalet hade han den 6 maj 2026 skickat in ett förfalskat anställningsintyg och förfalskade lönespecifikationer till Bostadsförmedlingen i Stockholm AB i samband med en ansökan om hyreskontrakt på en lägenhet. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade därigenom hade åberopat en falsk urkund och att hans åtgärd inneburit risk för att handlingarna skulle uppfattas som äkta. Åtalet innehöll också ett andrahandsyrkande om missbruk av handling för samma händelse den 6 maj 2026, med påstående om att den tilltalade sanningslöst utgett kopior av ett riktigt anställningsintyg och riktiga lönespecifikationer och att detta medfört fara i bevishänseende.

Den tilltalade förnekade gärningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade den 4 maj 2026 fått ett erbjudande om bostad via säkra meddelanden och att dokument därefter skickats in som svar på detta. Rätten fann att det talade med styrka för att det var den tilltalade som hade skickat in handlingarna. Den tilltalade uppgav att närstående kan ha hjälpt honom med lägenhetsansökningar och att de då hade bett honom logga in med sitt Bank-ID, men tingsrätten ansåg att den förklaringen inte gick att kontrollera och därför kunde lämnas utan avseende.

Domstolen bedömde att åtalet var styrkt och att den tilltalade skulle dömas för att ha brukat de förfalskade anställningsintygen. Tingsrätten ansåg att intygen hade originalkaraktär och därmed utgjorde en falsk urkund. Däremot ansåg rätten att lönespecifikationerna inte var vidimerade och därför inte skulle omfattas av ansvaret.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund, begånget den 6 maj 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor. Tingsrätten uttalade att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff men att det saknades anledning att anta att den tilltalade skulle fortsätta begå brott.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Tingsrätten beslutade vidare att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen även fortsättningsvis ska vara tillämplig på den tilltalades folkbokföring och på uppgifter i sekretessversionen av domen.