Grovt narkotikabrott vid transporter av narkotika fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom rörande grovt narkotikabrott. Den tilltalade hade yrkat frikännande, eller i andra hand att gärningen skulle bedömas som narkotikabrott av normalgraden och att straffet skulle lindras. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i allt väsentligt och gjorde ingen annan bedömning av skuldfrågan. Den tilltalade ska också vara fortsatt häktad.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av en tingsrättsdom där den tilltalade dömdes för grovt narkotikabrott. Enligt tingsrättens dom avsåg brottet den 2026-04-28 och rubricerades som grovt narkotikabrott med hänvisning till 1 § 1 st 5 p och 3 § 1 st narkotikastrafflagen (1968:64).

I hovrätten yrkade den tilltalade i första hand att han skulle frikännas. I andra hand yrkade han att gärningen skulle bedömas som narkotikabrott av normalgraden och att påföljden skulle mildras. Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades. Åklagaren anmärkte också att brottet, utöver de lagrum som tingsrätten angett, borde medföra tillämpning av 1 § 1 st 4 p narkotikastrafflagen, eftersom det rörde transport av narkotika som inte var avsedd för eget bruk.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uttalade att utredningen i allt väsentligt var densamma som i tingsrätten. Domstolen gjorde inte några andra bedömningar än tingsrätten och fann därför inte skäl att ändra domen.

Hovrätten redovisade alltså ingen ny bevisvärdering som ledde till annan slutsats i skuldfrågan. I stället anslöt hovrätten sig till tingsrättens bedömning att den tilltalade skulle dömas för grovt narkotikabrott. Den tilltalades invändningar ledde inte till någon ändring av rubriceringen eller till frikännande.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebär att den tilltalade står kvar som dömd för grovt narkotikabrott den 2026-04-28. Hovrätten ändrade inte påföljden.

Enligt tingsrättens dom är påföljden fängelse i 2 år. Tingsrätten beslutade också att hela den villkorligt medgivna friheten skulle förverkas. Hovrätten ändrade inte detta. Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

I hovrätten tillerkändes försvararen ersättning av staten med 17 016 kronor, varav 11 382 kronor avsåg arbete, 2 231 kronor tidsspillan och 3 403 kronor mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten. Enligt tingsrättens dom skulle försvararkostnaden där vara högre och staten stå för kostnaderna. Tingsrätten hade också beslutat om en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.