Flera våldsbrott på LSS-boende

Den tilltalade döms för flera fall av misshandel, ringa misshandel, olaga hot och skadegörelse efter händelser på ett LSS-boende under våren och sommaren 2026. Tingsrätten frikände honom samtidigt från ett åtal om försök till misshandel. Påföljden blev rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt domen inträffade gärningarna på ett LSS-boende i Uppsala kommun där den tilltalade bodde. Åtalspunkt 1 gällde misshandel den 1 juli 2026, då han enligt åtalet rispade en anställd med en trasig läskburk, försökte angripa samma person på nytt och därefter slog honom i bröstet. Tingsrätten dömde honom för misshandel enligt åtalet.

Åtalspunkt 2 omfattade tre brott samma dag, den 1 juli 2026. För det första gällde det misshandel mot en anställd genom en spark på benet, och den tilltalade dömdes för detta. För det andra gällde det olaga hot genom uttalanden om att slå personen och skada dennes bil, och även där dömdes han. För det tredje gällde det skadegörelse genom att han slog på den anställdes bil så att bucklor uppstod, vilket också ledde till fällande dom.

Åtalspunkt 3 rörde händelser den 16 juni 2026. Där åtalades han för olaga hot genom att hota att bränna ner huset och hålla en tändare mot fasaden så att ett brännmärke uppstod. Han åtalades också för skadegörelse genom att trycka in ett fönster. Tingsrätten dömde honom för båda dessa brott.

Åtalspunkt 4 gällde misshandel den 16 juni 2026 mot en anställd genom att ta tag i och vrida om dennes handleder och armar. Tingsrätten dömde honom för ringa misshandel.

Åtalspunkt 5 gällde flera gärningar under tiden den 14 och 15 maj 2026 samt den 5 juni 2026. Först åtalades han för olaga hot genom att gå mot två anställda med en tillspetsad träpinne och uttala att han skulle skada eller döda dem, och han dömdes för olaga hot. Därefter åtalades han för misshandel genom att knuffa en av de anställda mot en vägg så att handledsskada och smärta uppstod, och han dömdes för ringa misshandel. Slutligen åtalades han för försök till misshandel den 5 juni 2026 genom att kasta föremål mot en anställd, men åtalet ogillades och han frikändes från den punkten.

Åtalspunkt 6 gällde olaga hot den 5 juni 2026, då den tilltalade enligt åtalet hotade att elda upp huset och höll en tändare mot en gardin som blev brännskadad. Tingsrätten dömde honom för olaga hot.

Åtalspunkt 7 gällde misshandel den 31 maj 2026, då han slog en anställd i magen. Tingsrätten dömde honom för misshandel.

Åtalspunkt 8 gällde olaga hot samma dag, den 31 maj 2026, genom ett uttalande med innebörden att han skulle skada den anställde. Tingsrätten dömde honom för olaga hot.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att de flesta gärningarna var bevisade genom en kombination av den tilltalades egna uppgifter, målsägandenas berättelser och skriftlig bevisning i form av fotografier och andra handlingar. I flera delar betonade rätten att de uppgifter som lämnats av målsägandena stämde överens med varandra och med den övriga utredningen.

När det gällde åtalspunkt 1 fann rätten att det var utrett att den tilltalade rispat en anställd med en colaburk och att detta skett med uppsåt. Även det senare slaget i bröstet ansågs bevisat. Rätten bedömde att gärningen skulle rubriceras som misshandel av normalgraden.

I åtalspunkt 2 bedömde rätten att den tilltalade hade sparkat den anställde, uttalat hot om att slå och skada bil samt orsakat bucklor på bilen. Även där ansågs gärningarna styrkta. Skadegörelsen på bilen bedömdes som skadegörelse av normalgraden.

I åtalspunkt 3 fann rätten att det var bevisat att den tilltalade uttalat ett hot om att bränna ner huset och att hotet kommit till åtminstone en anställds kännedom. Rätten ansåg också att hotet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Skadegörelsen på fönstret bedömdes som normalgraden, bland annat med hänvisning till reparationskostnaden.

I åtalspunkt 4 godtog rätten inte invändningen om nödvärn. Den tilltalade ansågs ha tagit tag om den anställdes armar och handleder och orsakat smärta. Med hänsyn till omständigheterna och den tilltalades psykiska tillstånd rubricerades gärningen som ringa misshandel.

I åtalspunkt 5 ansåg tingsrätten att den tilltalade haft med sig en vässad pinne och riktat den mot en anställd, samt att han även uttalat hot mot en annan anställd. Hotet bedömdes vara av allvarlig karaktär. För knuffen mot den andre anställde fann rätten att uppsåt förelåg och att gärningen var ringa misshandel. Däremot frikändes han från försök till misshandel i samma åtalspunkt, eftersom det inte bedömdes bevisat att en fullbordad normalgradsgärning varit sannolik; försök till ringa misshandel är inte kriminaliserat.

I åtalspunkt 6 ansågs det bevisat att den tilltalade hållit en tändare mot en gardin och uttalat att han skulle elda upp huset. Rätten fann att hotet kommit till en anställds kännedom och att det varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla.

I åtalspunkt 7 byggde fällande dom på den tilltalades erkännande och målsägandens uppgifter om att slaget i magen varit hårt. I åtalspunkt 8 fann rätten inte styrkt att ett uttryckligt dödshot uttalats, men att det var bevisat att den tilltalade sagt något med innebörden att han skulle skada målsäganden, och att detta utgjorde olaga hot.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för tre fall av misshandel, två fall av ringa misshandel, fem fall av olaga hot och två fall av skadegörelse. Han frikänns från åtalet om försök till misshandel. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Tingsrätten fann att det fanns en allvarlig psykisk störning och att det förelåg risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag.

Han ska vara kvar i häkte till dess att domen får laga kraft i frågan om påföljd. Han ska också betala skadestånd till tre målsägande, med 11 700 kronor till den ena, 5 400 kronor till den andra och 17 800 kronor till den tredje, jämte ränta enligt räntelagen från respektive angiven dag. Dessutom ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta