Villkorlig dom för våld mot barn

Den tilltalade döms för både misshandel och barnfridsbrott efter en händelse den 2 juli 2024. Tingsrätten bedömer att det är styrkt att den tilltalade slog ett barn i ansiktet med öppen hand, och att ett annat barn bevittnade gärningen. Påföljden bestäms till villkorlig dom. Den tilltalade ska också betala skadestånd till båda målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde först misshandel, där den tilltalade enligt åtalet den 2 juli 2024 ska ha misshandlat målsäganden genom att sparka honom på överkroppen när han låg på marken och därefter ge honom slag i ansiktet och på benet. Åklagaren gjorde i andra hand gällande ofredande. Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och fann att gärningen bestod i att den tilltalade slog målsäganden i ansiktet med öppen hand. Brottet bedömdes som av normalgraden.

Åtalet gällde också barnfridsbrott, eftersom ett yngre barn enligt åtalet bevittnade våldet mot målsäganden. Tingsrätten fann att den tilltalade den 2 juli 2024 gjorde sig skyldig till barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2026. Domstolen ansåg att barnet var i den tilltalades omedelbara närhet när gärningen begicks och att det var uteslutet att barnet inte uppfattat något straffbart moment av händelsen.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade sin bedömning främst på uppgifterna från vittnet, som i förhör berättade att hon såg den tilltalade hålla ett barn i handen, att barnet gjorde motstånd, föll till marken, fick en spark och sedan ett slag med öppen hand i ansiktet. Domstolen ansåg att vittnet berättat tydligt, självständigt och trovärdigt, och att hennes uppgifter hade högt bevisvärde. Den film som spelades in i direkt anslutning till händelsen talade enligt tingsrätten starkt för att vittnet uppfattat någon form av våld. Även målsägandens uppgifter i barnförhör gav visst stöd för att våld förekommit, även om domstolen noterade att det var svårt att avgöra i vilken mån målsäganden syftade på den aktuella händelsen.

Den tilltalade förnekade att han slagit eller sparkat målsäganden och uppgav att målsäganden ramlat från ett räcke och att han endast hållit i barnets hand för att hindra att barnet sprang ut på vägen. Tingsrätten godtog inte den förklaringen i skuldfrågan. Domstolen fann sammantaget att det var styrkt att den tilltalade slagit målsäganden i ansiktet med öppen hand, men inte att den påstådda sparken var styrkt utom rimligt tvivel.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för ett fall av misshandel och ett fall av barnfridsbrott. Påföljden bestäms till villkorlig dom. Tingsrätten uttalade att gärningarna hade ett gemensamt straffvärde motsvarande ett kortare fängelsestraff, men att den tilltalade var ostraffad, levde under ordnade förhållanden och att återfallsrisken bedömdes som låg. Domstolen beaktade också att målet handlagts långsamt och att påföljden därför kunde stanna vid en ren villkorlig dom.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsägandena. Till den ena målsäganden ska han betala 20 000 kronor jämte ränta från den 2 juli 2024, och till den andra målsäganden ska han betala 20 000 kronor jämte ränta från samma dag. Tingsrätten fann att båda kränkningsersättningarna var skäliga. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.