Långvarig förföljelse och hot

Tingsrätten dömde den tilltalade för flera brott som tillsammans bedömdes som olaga förföljelse. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade utvisas också ur Sverige och förbjuds att återvända hit. Han ska dessutom betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och hållas kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft i fråga om påföljd och utvisning.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade under en längre tid förföljt målsäganden genom upprepade kontakter och meddelanden. Åtalspunkt 1 avsåg olaga förföljelse under tiden den 1 januari 2025 till den 10 april 2026. Inom ramen för den punkten ingick olaga integritetsintrång vid flera tillfällen mellan den 1 januari 2025 och den 10 april 2026, olovlig identitetsanvändning vid flera tillfällen under samma period, ofredande mellan den 1 januari 2025 och den 10 april 2026 samt överträdelse av kontaktförbud under tiden den 10 februari 2026 till den 12 mars 2026. Tingsrätten fann att dessa gärningar tillsammans utgjorde olaga förföljelse.

Åtalspunkt 2 avsåg hot mot tjänsteman. Enligt åtalet hade den tilltalade hotat en tjänsteman vid Skatteverket genom e-post mellan den 1 januari 2026 och den 28 februari 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade gjort sig skyldig till hot mot tjänsteman i enlighet med åtalet.

Åtalspunkt 3 avsåg brukande av falsk urkund. Enligt åtalet hade den tilltalade använt en falsk handling för att bli folkbokförd i Sverige. Gärningen ska ha begåtts mellan den 24 september 2025 och den 30 november 2025. Tingsrätten fann att den tilltalade gjorde sig skyldig till brukande av falsk urkund.

Åtalspunkt 4 avsåg grovt olaga hot och grov falsk beskyllning. Grovt olaga hot ska enligt åtalet ha begåtts den 10 april 2026. Grov falsk beskyllning ska enligt åtalet ha begåtts någon gång mellan den 7 april 2026 och den 10 april 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade gjorde sig skyldig till båda brotten.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg det styrkt att de meddelanden som låg till grund för åtalspunkterna 1.1 till 1.5 hade skickats av den tilltalade. Domstolen hänvisade bland annat till e-postadresser, telefonnummer, beslagtagna mobiltelefoner, en dator, innehållet i meddelandena och tekniska uppgifter som knöt kontona till den tilltalade. Rätten fann att det inte fanns någon tvekan om avsändaren.

När det gällde olaga integritetsintrång konstaterade tingsrätten att den tilltalade hade skickat meddelanden med AI-genererade nakenbilder och uppgifter om målsägandens sexualliv till anhöriga, vänner, affärskontakter, kollegor och myndigheter. Domstolen ansåg att detta innebar ett intrång i privatlivet som kunde medföra allvarlig skada. Tingsrätten bedömde att det rörde sig om fem olika brott.

När det gällde olovlig identitetsanvändning fann rätten att den tilltalade vid flera tillfällen hade utgett sig för att vara målsäganden genom e-postadresser och signaturer som använde målsägandens namn. Domstolen noterade också att vissa meddelanden inte kunde läggas till grund för ansvar för just olovlig identitetsanvändning eftersom den tilltalade där hade utgett sig för att vara andra personer. Tingsrätten bedömde att det fanns tio olika brott av detta slag.

För ofredande ansåg tingsrätten att den tilltalade hade skickat ett stort antal kränkande sms, e-postmeddelanden och publicerat inlägg och kommentarer på Facebook. Rätten bedömde att det var styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till ofredande vid i vart fall 43 tillfällen.

För överträdelse av kontaktförbud fann tingsrätten att den tilltalade, efter att ha delgetts ett kontaktförbud den 9 februari 2026, hade skickat meddelanden i strid med förbudet. Domstolen bedömde att det var styrkt att kontaktförbudet hade överträtts vid i vart fall sju tillfällen.

Vid bedömningen av åtalspunkt 2 fann tingsrätten att den tilltalade hade skickat hotfulla e-postmeddelanden till Skatteverket och till tjänstemannen i hennes roll som handläggare. Domstolen fann att hoten var riktade mot henne i tjänsten och att den tilltalade visste att hon var tjänsteman vid Skatteverket.

När det gällde åtalspunkt 3 fann tingsrätten att den tilltalade hade gett in en falsk handling som föreställde ett beslut om uppehållstillstånd. Skatteverket började handlägga ärendet eftersom handlingen till en början såg äkta ut. Rätten fann därför att brukande av falsk urkund var styrkt.

För åtalspunkt 4 fann tingsrätten att hotet mot personal vid ambassaden var grovt eftersom det förstärkts genom hänvisning till sprängämne och våld. När det gällde den grova falska beskyllningen fann domstolen att den tilltalade genom e-post till polis och åklagare hade utpekat målsäganden som ansvarig för allvarlig brottslighet. Rätten fann att gärningen var grov.

Tingsrätten bedömde att straffvärdet sammantaget uppgick till fängelse i två år, men att påföljden skulle bestämmas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning eftersom det var övervägande sannolikt att den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid tidpunkten för gärningarna. Rätten fann också att utvisning var motiverad eftersom straffvärdet översteg sex månader och den tilltalades anknytning till Sverige bedömdes som mycket svag.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olaga förföljelse, hot mot tjänsteman, brukande av falsk urkund, grovt olaga hot och grov falsk beskyllning. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han utvisas ur Sverige och förbjuds att återvända hit. Han ska vara kvar i häkte till dess att domen vinner laga kraft i fråga om påföljd och utvisning.

Den tilltalade ska betala 10 000 kronor i skadestånd till målsäganden och 100 000 kronor till den andra skadelidande. Han ska också betala ränta enligt räntelagen på båda beloppen enligt domens angivna tider. Därutöver ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. De beslagtagna mobiltelefonerna förklarades förverkade och beslaget ska bestå. Tingsrätten beslutade också om fortsatt sekretess för vissa uppgifter som lagts fram inom stängda dörrar.