Fem fall av bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd. Tingsrätten fann att uppgifterna lett till fara för felaktiga utbetalningar om totalt 17 842 kronor, vilket också betalades ut. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Den tilltalade hade enligt åtalet lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om aktivitetsstöd genom att uppge att han inte arbetat med lön, trots att han hade gjort det. Åklagaren gjorde gällande att detta orsakat fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut med totalt 17 842 kronor, och att detta också skedde.

Gärningen angavs ha begåtts vid fem tillfällen under perioden från och med den 1 maj 2024 till och med den 2 september 2024. I domen redovisas fem separata tillfällen inom denna period, med utbetalningar om 3 808 kronor för ansökan som avsåg april 2024, 4 093 kronor för ansökan som avsåg maj 2024, 3 494 kronor för ansökan som avsåg juni 2024, 3 208 kronor för ansökan som avsåg juli 2024 och 3 239 kronor för ansökan som avsåg augusti 2024. Enligt åtalet ägde gärningarna rum på en plats i Södertälje kommun, och domstolen angav att de i vart fall begåtts på annan okänd plats i landet.

Den tilltalade har i förhör under förundersökningen medgett händelseförloppet men invänt att han inte handlat med uppsåt. Han uppgav att han ansökt om aktivitetsstöd för de aktuella perioderna och utgått från att han arbetat 60 procent i enlighet med sitt anställningsavtal. Han sade också att han inte haft för avsikt att lämna felaktiga uppgifter och att han betalat tillbaka pengar när han fick veta att det blivit fel.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att utredningen visade att den tilltalade vid fem tillfällen under den aktuella perioden lämnat oriktiga uppgifter i sina ansökningar om aktivitetsstöd. Han hade uppgett att han inte erhållit lön från en arbetsgivare, trots att han arbetat och fått lön. Domstolen ansåg därför att de objektiva rekvisiten för bidragsbrott var uppfyllda.

Frågan blev därefter om den tilltalade handlat med uppsåt. Tingsrätten fäste vikt vid att han skrivit under ansökningarna och intygat att uppgifterna var riktiga och fullständiga, samt att han informerats om att det är straffbart att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter. Domstolen ansåg att han måste ha förstått att han haft ett högt krav på att kontrollera vilka regler som gällde och att de uppgifter han lämnade var korrekta. Att gärningen upprepats i flera ansökningar talade också mot honom. Mot den bakgrunden fann tingsrätten att han insett risken för att uppgifterna var oriktiga och att felaktig ersättning kunde betalas ut, och att han förhållit sig likgiltig inför risken. Åtalet bedömdes därför som styrkt och gärningarna rubricerades som fem fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott i fem fall. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och 40 dagsböter. Varje dagsbot sattes till 300 kronor, vilket innebär ett totalt bötesbelopp om 12 000 kronor.

Tingsrätten slog också fast att den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. I domskälen noterades att han inte tidigare var dömd för brott och att det saknades skäl att tro att han skulle begå nya brott. Domstolen ansåg att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att varken straffvärdet eller brottslighetens art talade för fängelse.