Åtta fall av bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för åtta fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Tingsrätten fann att gärningarna var styrkta och att den tilltalade agerat med i vart fall likgiltighetsuppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till arbetslöshetskassan för Service och Kommunikation, SEKO, när han ansökte om arbetslöshetsersättning. I ansökningarna hade han på tidrapporter intygat att han kunnat arbeta, trots att han enligt åtalet inte kunnat ta arbete eftersom han befunnit sig utomlands. Åklagaren gjorde gällande att detta skapade fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med 25 760 kronor.

Åtalet avsåg en gärning rubricerad som bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen och omfattade åtta tillfällen under perioden från och med den 23 februari 2025 till och med den 14 april 2025. De enskilda tillfällen som beskrevs i stämningsansökan gällde ersättningsperioderna 17 februari 2025 till 23 februari 2025, 24 februari 2025 till 2 mars 2025, 3 mars 2025 till 9 mars 2025, 10 mars 2025 till 16 mars 2025, 17 mars 2025 till 23 mars 2025, 24 mars 2025 till 30 mars 2025, 31 mars 2025 till 6 april 2025 och 7 april 2025 till 13 april 2025. För varje tillfälle angavs att felaktigt utbetalt belopp var 3 220 kronor. Åklagaren gjorde i andra hand gällande vårdslöst bidragsbrott.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men förnekade att han agerat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och bestred därför ansvar för brott.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade under den aktuella perioden var medlem i SEKO:s arbetslöshetskassa och att han ansökte om arbetslöshetsersättning när han var utan arbete. Av utredningen framgick också att han befunnit sig i Thailand mellan den 15 oktober 2024 och den 5 maj 2025. Trots detta ansökte han, enligt domen, vid varje tillfälle som åtalspunkten avsåg om ersättning för redan passerade perioder och intygade att han velat och kunnat arbeta då.

Domstolen konstaterade att den tilltalade, eftersom han befunnit sig utomlands, inte stått till den svenska arbetsmarknadens förfogande och därför inte varit berättigad att intyga att han velat och kunnat arbeta under de aktuella perioderna. Genom att ändå ansöka om ersättning och lämna dessa uppgifter ansåg tingsrätten att han orsakat fara för felaktiga utbetalningar, och att de angivna beloppen också faktiskt hade betalats ut felaktigt.

Den tilltalade hade själv uppgett att han inte känt till eller förstått att han inte var berättigad till ersättning under utlandsvistelsen, och att han inte gjort några undersökningar om vad som gällde. Tingsrätten bedömde dock att han åtminstone måste ha insett risken för att hans agerande kunde innebära bidragsbrott. Genom att inte vidta några kontrollåtgärder och genom att upprepade gånger ansöka om ersättning ansågs han ha förhållit sig likgiltig inför risken. Åtalet bedömdes därför som styrkt, och domstolen fann honom skyldig till åtta fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott vid åtta tillfällen, med händelsedatum mellan den 23 februari 2025 och den 14 april 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 60 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 3 000 kronor.

Domstolen antecknade också att den tilltalade, utöver ett tidigare strafföreläggande för bötesbrottslighet, var ostraffad och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Eftersom han dömdes för brott med strängare straffskala än penningböter ska han dessutom betala avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.