Narkotikabrott: hovrätten frikände från ett åtal och ändrade påföljden

Hovrätten har prövat den tilltalades överklagande av tingsrättens dom i ett narkotikamål. Hovrätten frikände den tilltalade från åtalet för narkotikabrott den 1 april 2022 i den del som avsåg förvärv och innehav av narkotikan i en lägenhet. I övrigt stod tingsrättens dom fast i fråga om ansvar för ett ringa narkotikabrott samma dag och för innehav av kokain. Påföljden ändrades från fängelse till dagsböter, och hovrätten ansåg att böterna var helt verkställda genom den tid den tilltalade varit frihetsberövad.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde överklagande av en tingsrättsdom i ett narkotikamål. För den tilltalade hade tingsrätten dömt för tre gärningar under rubriken brott som den tilltalade döms för. Hovrätten prövade främst händelserna den 1 april 2022.

Åklagaren hade gjort gällande att de tilltalade tillsammans och i samförstånd hade förvärvat narkotika i överlåtelsesyfte, och att de därefter i överlåtelsesyfte innehaft narkotikan. Hovrätten konstaterade att narkotikan fanns i en lägenhet och att utredningen visade att den tilltalade kände till att det fanns cannabis där samt hade tillgång till den. Däremot ansåg hovrätten inte att det var bevisat att den tilltalade hade förvärvat narkotikan i överlåtelsesyfte eller att han haft kännedom om hela mängden narkotika som förvarades i lägenheten.

Hovrätten bedömde därför att åtalet för narkotikabrott den 1 april 2022, i den del det avsåg förvärv och innehav av narkotikan i lägenheten, skulle ogillas. Samtidigt stod det fast att den tilltalade hade använt cannabis samma dag, vilket han inte hade överklagat. Den gärningen rubricerades som ringa narkotikabrott enligt tingsrättens bedömning. Hovrätten godtog också tingsrättens bedömning att den tilltalade den 1 april 2022 innehaft 0,91 gram kokain som påträffades vid kroppsvisitation efter gripandet, och den gärningen bedömdes som narkotikabrott av normalgraden.

I tingsrätten hade den tilltalade dömts för narkotikabrott, ringa narkotikabrott och ytterligare narkotikabrott enligt de angivna åtalspunkterna. Hovrätten ändrade alltså utgången endast delvis och frikände från den del av åtalet som rörde förvärv och innehav av narkotikan i lägenheten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten i de överklagade delarna, och förhören från tingsrätten spelades upp. Hovrätten hänvisade också till tidigare praxis, bland annat NJA 2017 s. 415, när frågan om de ringa narkotikabrotten den 1 april 2022 skulle bedömas i förhållande till det åtalade narkotikabrottet samma dag.

Domstolen fann att bevisningen räckte för att slå fast att narkotika fanns i lägenheten och att den tilltalade visste att det fanns cannabis där. Däremot fann hovrätten att det saknades stöd för att den tilltalade hade haft sådan kännedom om hela narkotikapartiet eller sådan faktisk kontroll att ansvar för innehav kunde läggas honom till last i den delen. Det var därför inte bevisat bortom rimligt tvivel att han gjort sig skyldig till det åtalade narkotikabrottet i den del som avsåg förvärv och innehav av narkotikan i lägenheten.

När det gällde cannabisbruket samma dag och innehavet av kokainet gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Gärningen med kokain bedömdes fortfarande som narkotikabrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut genom att frikänna den tilltalade från åtalet för narkotikabrott den 1 april 2022 i den del som avsåg förvärv och innehav av narkotikan i lägenheten. I övrigt gällde tingsrättens domslut.

Påföljden ändrades från fängelse till dagsböter, 30 dagsböter om 50 kronor. Hovrätten anförde att brottsligheten hade begåtts innan den tilltalade hunnit fylla 21 år och att det därför fanns skäl att beakta det vid straffmätningen. Den tilltalade hade varit frihetsberövad som anhållen och häktad i två månader, vilket hovrätten beaktade som ett billighetsskäl. Hovrätten ansåg att tiden i häkte översteg det straff som annars skulle ha motsvarat brottslighetens straffvärde och bestämde därför att böterna skulle anses helt verkställda genom den tid den tilltalade varit frihetsberövad i målet.

Hovrätten lämnade tingsrättens beslut om beslag orört. Det framgår inte av hovrättsdomen att något nytt skadestånd, kontaktförbud eller annan särskild åtgärd bestämdes. Hovrätten beslutade också att staten skulle stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.

I tingsrätten hade påföljden bestämts till fängelse fyra månader. Tingsrätten hade även ålagt den tilltalade att betala avgift till brottsofferfonden och att ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys.