Utpressning i Ystad prövades i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av Dold domstols dom i ett mål om utpressning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar. Den tilltalade dömdes alltså för utpressning och påföljden samt skadeståndet stod fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en händelse den 1 december 2017 i Ystad. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med en medgärningsman genom olaga tvång förmått målsäganden att betala pengar och försökt förmå honom att betala ytterligare belopp. Hovrätten redovisade att målsäganden berättat om ett händelseförlopp som började på Österportstorget, fortsatte med hot och våld samt ledde till att han fördes till ett källarförråd. Där försökte gärningsmännen få honom att ordna pengar och beställa saker i hans namn. Åklagaren gjorde gällande att gärningen skulle bedömas som utpressning.

Hovrätten prövade samma åtal som tingsrätten och konstaterade att den tilltalade skulle dömas för utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Hovrätten tog också upp att den tilltalade i tingsrätten dömts för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, men den delen var inte överklagad och stod därför fast.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning i huvudsak på målsägandens berättelse, som ansågs trovärdig och fri från tecken på medvetna felaktigheter. Berättelsen fick enligt hovrätten starkt stöd av övrig bevisning, bland annat uppgifter från vittnen som sett delar av händelseförloppet, fotografier, anteckningar från polis, uppgifter i målsägandens mobiltelefon samt DNA-fynd från brottsplatsen.

Hovrätten fäste särskild vikt vid att en burk med DNA från målsäganden och en cigarettfimp med DNA från båda de tilltalade påträffats i källarförrådet. Detta ansågs ge mycket starkt stöd för att den tilltalade varit en av gärningsmännen. Hovrätten ansåg också att den tilltalade varit medgärningsman, trots att det var den andre gärningsmannen som enligt målsäganden uttalat hoten och utdelat slaget. Avgörande var att den tilltalade tagit kontakt med målsäganden, uppgett att skulden skulle betalas, deltagit under hela händelseförloppet, visat vägen till förrådet och tagit emot pengar.

Hovrätten konstaterade vidare att målsäganden hade en skuld som hänförde sig till narkotikahandel och att en sådan skuld inte är en skuld som erkänns av rättsordningen. Därför ansågs betalningen innebära en förmögenhetsöverföring och gärningen uppfyllde rekvisiten för utpressning. Hovrätten gjorde alltså inte någon annan bevisvärdering än tingsrätten i skuldfrågan utan kom till samma slutsats.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar. Den tilltalade dömdes för utpressning den 1 december 2017. Påföljden stod fast och hovrätten ändrade inte tingsrättens bedömning i påföljdsdelen.

Av det material som lämnats framgår att tingsrätten dömde den tilltalade till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar och att den alternativa fängelsenivån skulle ha varit en månad. Hovrätten uttalade att tingsrättens dom inte skulle ändras i påföljdsdelen. Hovrätten prövade även skadeståndsfrågan och fann att tingsrättens bedömning skulle bestå. Det framgår att skadestånd om 11 000 kr skulle betalas solidariskt med den andre tilltalade, och att ränta skulle utgå enligt räntelagen från den 1 december 2017.

Hovrättens beslut innehåller också att försvararen i hovrätten fick ersättning av allmänna medel med 13 452 kr och att staten skulle svara för den kostnaden. Av det tillhandahållna materialet framgår inte att hovrätten ändrade någon fråga om häktning eller kontaktförbud.