Fängelsedom för grovt bokföringsbrott

En person döms till fängelse efter att ha underlåtit att bokföra affärshändelser på totalt över 3,9 miljoner kronor i sin enskilda näringsverksamhet inom restaurang- och biltvättbranschen. Tingsrätten bedömer brottet som grovt och meddelar även näringsförbud.

Brott och rättegångsförlopp

Den tilltalade åtalades för grovt bokföringsbrott, efter att under räkenskapsåret 2024 ha underlåtit att bokföra insättningar om 1 746 079 kronor och uttag om 2 175 732 kronor. Åklagaren menade att brotten avsåg betydande belopp och att rörelsens förlopp därmed inte kunnat bedömas utifrån bokföringen.

Under huvudförhandlingen erkände den tilltalade oaktsamhet men bestridde uppsåt samt motsatte sig yrkandet om näringsförbud. Tingsrätten fann dock att den tilltalade varit medveten om bokföringsskyldigheten, fortsatt bedrivit verksamhet efter det att bokföringsunderlag upphört och inte kontrollerat eller betalat för bokföringen.

Rättslig bedömning

Tingsrätten konstaterade att de objektiva rekvisiten för bokföringsbrott var uppfyllda och att det omfattande underlåtet bokförandet, både i absoluta tal och i relation till verksamhetens omsättning, utgjorde ett grovt brott. Mot den tilltalades uppgifter om bokförarens råd ställdes slutsatsen att detta utgjorde en efterhandskonstruktion, och uppsåt kunde därför fastställas.

Påföljd och näringsförbud

Den tilltalade dömdes till fängelse i åtta månader. Med hänsyn till brottets grovhet och beloppets storlek fann tingsrätten att det inte förelåg tillräckliga skäl att frångå presumtionen för fängelse. Dessutom meddelas tre års näringsförbud, vilket enligt lagen om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt vid sådant brott där fängelsestraff om minst sex månader kan utdömas.

Skadestånd och avgifter

Som del av domen ålades den tilltalade att betala en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Målsäganden ska få ersättning från staten med totalt 36 760 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.

Verkställighet

Näringsförbudet träder i kraft när domen vunnit laga kraft. Staten svarar för de kostnader som uppstår för målsägandens ersättning och för den tilltalades försvar, då denne saknar tillräckliga medel.