Skadegörelse ledde till fortsatt skyddstillsyn

Den tilltalade döms för skadegörelse men frikänns från inbrottsstöld. Tingsrätten har bedömt att det är styrkt att den tilltalade kastade föremål mot en bostad och krossade fönsterrutor, men att det inte är visat att han hade uppsåt att stjäla det som åklagaren påstod. Den tidigare utdömda skyddstillsynen ska därför omfatta även den nya brottsligheten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två gärningspunkter som båda avsåg händelser någon gång mellan den 4 juli 2025 och den 5 juli 2025. I den första punkten åtalades den tilltalade för inbrottsstöld enligt 8 kap. 4 a § brottsbalken. Åklagaren påstod att han genom att slå sönder en fönsterruta trängde sig in i målsägandens bostad och där olovligen tog stereoutrustning, en tv och en datorskärm. Tingsrätten frikände honom från denna punkt.

I den andra punkten åtalades den tilltalade för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Åklagaren påstod att han efter att ha tagit sig in i bostaden kastade föremål och därigenom krossade ytterligare två fönsterrutor så att det uppstod skador av inte obetydligt värde. Tingsrätten fann denna gärning styrkt och dömde honom för skadegörelse.

Den tilltalade erkände att han gjort sig skyldig till skadegörelse men bestred inbrottsstöld. I den utredning som lagts fram hördes både målsäganden och den tilltalade, och åklagaren åberopade bland annat anmälan med tilläggsanmälan, fotografier och meddelanden mellan dem.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att den tilltalades egna uppgifter, tillsammans med övrig utredning, visade att han hade gjort sig skyldig till skadegörelse på det sätt som angavs i åtalsbeskrivningen. I den delen var åtalet alltså styrkt.

När det gällde inbrottsstölden konstaterade tingsrätten att den tilltalade genom att slå sönder en annan fönsterruta hade tagit sig in i målsägandens bostad och att han olovligen tagit stereoutrustning som tillhörde målsäganden. Samtidigt ansåg domstolen att det inte var tydligt visat att datorskärmen tillhörde målsäganden och inte heller att den tilltalade tagit någon tv, eller att en sådan ens tillhörde målsäganden. Tingsrätten fäste också vikt vid att den tilltalade tidigare hade fått låna stereon och att målsägandens meddelanden inte uttryckligen hade nekat honom att låna den denna gång. Under de förhållandena ansågs det inte visat att han tagit stereoutrustningen med uppsåt att stjäla den. Därmed ansågs han inte ha gjort sig skyldig till stöld, och åtalet för inbrottsstöld ogillades.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken, med gärningstid någon gång mellan den 4 juli 2025 och den 5 juli 2025. Han frikänns från inbrottsstöld enligt 8 kap. 4 a § brottsbalken, med samma gärningstid.

Tingsrätten beslutade att den tidigare utdömda skyddstillsynen ska avse även den nya brottsligheten, vilket innebär att ingen ny påföljd döms ut för den aktuella gärningen. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Domstolen beslutade vidare att staten ska stå för kostnaderna. Enligt domen ska försvararen få ersättning av staten, och målsägandens ersättning av staten uppgår till 9 442 kronor.

Fakta i målet