Skuldfråga avgjord efter omfattande meddelanden

Döld domstol har dömt den tilltalade för ofredande i två fall och olaga hot mot en av målsägandena efter ett händelseförlopp i slutet av augusti 2025. Domstolen fann att meddelandena var hänsynslösa, påträngande och i vissa delar också ägnade att framkalla allvarlig rädsla. Den tilltalade frikändes samtidigt från olaga hot mot den andra målsäganden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet inträffade gärningarna mellan den 25 augusti 2025 och den 26 augusti 2025. Åtalspunkt 1 avsåg olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hotat båda målsägandena genom att skicka meddelanden med innebörden att de, någon närstående till dem och/eller deras egendom skulle komma att skadas. Åtalet avsåg alltså båda målsägandena, och domstolen kom fram till att den tilltalade skulle dömas för olaga hot mot den ena målsäganden men frikännas för samma brott mot den andra.

Åtalspunkt 2 avsåg ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Här påstod åklagaren att den tilltalade skickat en stor mängd meddelanden till båda målsägandena, att innehållet varit hänsynslöst och att han även antytt att han tänkte ta sitt eget liv. Även denna punkt rörde samma tidsperiod, den 25–26 augusti 2025. Domstolen fann att båda målsägandena utsatts för ofredande och dömde den tilltalade för två fall av ofredande.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att han hade skickat de meddelanden som åklagaren lagt fram, men han bestred brott och invände att meddelandena inte varit ägnade att framkalla allvarlig rädsla. Han bestred också att han haft uppsåt. Tingsrätten konstaterade att meddelandena skickades i mycket stor omfattning, huvudsakligen under den 26 augusti 2025, och att innehållet till stor del bestod av hänsynslösa uttalanden om och till målsägandena. Domstolen beskrev också att meddelandena innehöll självdestruktiva uttalanden, nedlåtande och förklenande formuleringar samt uttalanden som fick uppfattas som förtäckta hot.

När det gällde ofredandet fann tingsrätten att den tilltalade agerat med full insikt om vad han skrev och till vem, och att han avsiktligen riktat sig till båda målsägandena. Meddelandenas omfattning och innehåll ansågs typiskt sett kränkande och gå långt utöver vad de hade att tåla. Domstolen bedömde därför att den tilltalade gjort sig skyldig till ofredande mot båda målsägandena.

I fråga om olaga hot ansåg tingsrätten att meddelandena objektivt sett varit ägnade att hos båda målsägandena framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, frihet eller frid. Samtidigt konstaterade domstolen att det saknades skäl att ifrågasätta den ena målsägandens uppgift om att meddelandena inte skapade någon rädsla. Därför frikändes den tilltalade från olaga hot mot den målsäganden. För den andra målsäganden bedömde domstolen att det var fullt förståeligt att han blev orolig, särskilt för den andra målsägandens och barnets säkerhet, och den tilltalade dömdes därför för olaga hot mot honom.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till 150 dagsböter om 260 kronor, vilket motsvarar 39 000 kronor. Tingsrätten bedömde att straffvärdet låg på bötesnivå eftersom brotten skett i skriftliga meddelanden och i stark affekt.

På skadeståndssidan ska den tilltalade betala 10 000 kronor till en av målsägandena. Beloppet avsåg kränkning och tingsrätten fann att gärningarna innebar en allvarlig kränkning av målsägandens personliga integritet. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 26 augusti 2025.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom beslutade tingsrätten om ersättning till försvarare och målsägandebiträden, och den tilltalade ska betala tillbaka 33 795 kronor av kostnaderna till staten.

Fakta