Medhjälp till stämpling till mord ersätter förberedelsebrott i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom. Den fastställde tingsrättens dom i alla delar. Den tilltalade döms alltså fortfarande för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud, medan han frikänns från skyddande av brottsling, grovt brott. I fråga om mordplaneringen ändrade hovrätten däremot rubriceringen från förberedelse till mord till medhjälp till stämpling till mord, men påföljden blev oförändrad.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera åtalspunkter som rörde dels narkotikabrottslighet, dels hantering av sekretessbelagd information och dels planering av mord på en person som i domen benämns med smeknamn. Hovrätten konstaterade inledningsvis att den först prövade de delar som avsåg skyddande av brottsling, grovt brott. Åklagarna hade gjort gällande att den tilltalade och andra personer spridit uppgifter ur förundersökningar och lämnat instruktioner till sannolika förhörspersoner. Hovrätten fann dock att det påstådda agerandet inte träffades av straffbestämmelsen om skyddande av brottsling. Tingsrättens frikännande stod därför fast i dessa delar.

När det gällde mordplaneringen hade åklagarna i hovrätten justerat gärningsbeskrivningen. Åklagarna godtog tingsrättens bedömning att det inte var styrkt att den tilltalade deltagit i själva beslutet att personen skulle dödas, men gjorde gällande att andra personer fattat ett sådant beslut och att den tilltalade i vart fall främjat detta genom råd och dåd. Åklagarna påstod också att den tilltalade under hösten 2019 och våren 2020 förmedlat information om planerna, samlat in eller förmedlat pengar, använt en krypterad telefon som hjälpmedel och gett klartecken till mordplanerna. Hovrätten prövade därför om det var fråga om förberedelse till mord, medhjälp till förberedelse, stämpling till mord eller medhjälp till stämpling till mord.

I narkotikadelen anslöt hovrätten till tingsrättens bedömning att den tilltalade hade fått information om polisens hemliga tvångsmedel i ett narkotikamål och därefter lämnat råd och uppmaningar till personer som ingick i en organiserad narkotikahantering. Hovrätten ansåg att dessa råd främjat den brottsliga verksamheten och att de omfattade synnerligen grovt narkotikabrott. Den tilltalade dömdes därför även i hovrätten för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Åtalet för brott mot yppandeförbud prövades med samma utredning som i tingsrätten. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten och fastställde också den fällande domen i den delen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma bevisning som tingsrätten, men hade även viss ny skriftlig bevisning i målet. När det gällde den tilltalades användning av den krypterade telefonen ansåg hovrätten, i likhet med tingsrätten, att det var visat att det var den tilltalade som använt telefonen vid relevanta tidpunkter.

I frågan om mordplaneringen gjorde hovrätten en mer detaljerad rättslig prövning. Domstolen konstaterade först att telefonen i sig inte var ett hjälpmedel som var särskilt ägnat att användas vid själva mordet. Därmed kunde den tilltalade inte dömas för förberedelse till mord på den grunden. Inte heller ansågs det styrkt att han tagit emot pengar på det sätt som krävs för förberedelsebrott.

Hovrätten fann däremot att utredningen visade att flera personer hade fört en långt gången diskussion om att mörda personen och att det funnits utfästelser om betalning. Genom chattar, anteckningar och vittnesuppgifter ansåg hovrätten att det hade förekommit stämpling till mord genom att söka anstifta annan att begå brottet. Den tilltalade bedömdes inte som en av de egentliga anstiftarna, men hans roll var enligt hovrätten samordnande och avgörande för att information skulle kunna utväxlas mellan anstiftar- och utförarsidan. Han ansågs därför ha främjat stämplingen genom råd och dåd. Därmed ändrades rubriceringen från förberedelse till mord till medhjälp till stämpling till mord.

När det gäller narkotikabrottet ansåg hovrätten att den tilltalade, som offentlig försvarare, hade fått insyn i en pågående narkotikautredning och därefter lämnat uppmaningar om försiktighet, kameraövervakning och avlyssning till personer i den organiserade verksamheten. Hovrätten fann att råden var ägnade att främja just den narkotikahantering som senare ledde till ansvar för de andra personerna och att den tilltalade insåg detta. Hans uppsåt omfattade därför medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Den tilltalade döms alltså för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott, brott mot yppandeförbud och, efter rubriceringsändring i hovrätten, för medhjälp till stämpling till mord. Han frikänns från skyddande av brottsling, grovt brott.

Påföljden blev fängelse i fyra år, vilket innebär att hovrätten inte ändrade tingsrättens straffmätning. Hovrätten konstaterade att medhjälpen till narkotikabrott varit av sådant slag att den tilltalade endast medverkat i mindre mån, men att hans agerande ändå, med hänsyn till den särskilt försvårande roll han haft som advokat och offentligt försvarare, motsvarade ett straffvärde på fyra års fängelse. För mordplaneringen ansåg hovrätten att medhjälpen till stämpling hade ett straffvärde motsvarande sex års fängelse, men detta ledde inte till någon ändring av den totala påföljden jämfört med tingsrätten.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten beslutade också om ersättning till den offentlige försvararen och lade kostnaden på staten. Någon uppgift om brottsofferfond i hovrättsdomen anges inte i det material som nu finns tillgängligt.