Ung tilltalad döms för hets mot folkgrupp och hot

Den tilltalade döms för både hets mot folkgrupp och olaga hot efter en händelse vid en station den 8 februari 2026. Tingsrätten fann att hans uttalanden och agerande var styrkta genom målsägandens uppgifter och övervakningsfilm. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg hets mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade uttryckt missaktning för folkgrupp och för målsäganden med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung genom att säga "Dolt namn", göra nazisthälsningar och uttala att målsäganden och alla invandrare skulle lämna Sverige samt att de som inte gjorde det skulle dödas. Gärningen påstods ha begåtts den 8 februari 2026. Tingsrätten dömde honom för detta brott.

Åtalspunkt 2 avsåg olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade hotat målsäganden genom att uttala att han skulle döda henne. Även denna gärning påstods ha begåtts den 8 februari 2026. Tingsrätten dömde honom även för olaga hot.

I den utredning som redovisades berättade målsäganden att hon på väg till jobbet på morgonen mötte den tilltalade, som talade engelska med henne och den andra kvinnan. Hon uppgav att han frågade var de kom ifrån, sade att han var nazist, att sådana som henne inte var önskvärda i Sverige, och att alla invandrare skulle ut eller dö. Hon berättade också att han sa att hon redan var död, att han gjorde nazisthälsningar och att han sa att han visste var hon bodde. Den tilltalade uppgav att han inte mindes händelsen eftersom han hade druckit mycket alkohol och att det på filmen såg ut som att han gjorde en hitlerhälsning.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse fick stöd av övervakningsfilmen. Rätten fann därmed utrett att den tilltalade hade uttalat sig och agerat på det sätt som åklagaren påstod, och att detta innebar missaktning med anspelning på ras, hudfärg och nationellt eller etniskt ursprung. När det gällde hets mot folkgrupp bedömde rätten också frågan om spridning. Den fann att händelsen i ett inledande skede inte hade spritts på ett sätt som uppfyllde kravet, men att spridningsrekvisitet var uppfyllt i ett senare skede när fler personer fanns närvarande och kunde uppfatta vad som sades och gjordes, samt när händelsen fortsatte framför ett ankommande tåg.

Rätten ansåg vidare att det var visat att den tilltalade också hade hotat målsäganden på ett sätt som kunde ge henne anledning att känna allvarlig rädsla för sin säkerhet. Domstolen hänvisade till att filmen gav stöd åt målsägandens uppgifter och att den tilltalade under händelsen framstod som aggressiv och pekade finger mot henne. Rätten bedömde att hotet mot målsäganden var en separat gärning och inte ingick i brottet hets mot folkgrupp, varför den tilltalade skulle dömas i konkurrens för båda brotten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för hets mot folkgrupp som begicks den 8 februari 2026 och för olaga hot som också begicks den 8 februari 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 80 dagsböter om 80 kronor, totalt 6 400 kronor.

Tingsrätten beaktade att den tilltalade var ung vid gärningen. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare ska staten ersätta försvararen med 5 828 kronor, och den tilltalade ska betala tillbaka 3 000 kronor av kostnaderna till staten.