Tingsrätten underkänner fordringsanspråk efter obehörigt BankID-användande
2026-01-07
En person som stämdes för en obetald blancolåneskuld har friats vid tingsrätten sedan hon lyckats visa att hennes elektroniska signatur använts obehörigen av en nära anhörig. Kärandens fordringsanspråk ogillades och banken förpliktas att stå för den svarandes rättegångskostnader.
Yrkanden och utgång
Käranden yrkade att den svarande skulle betala ett kapitalbelopp om 117 471,05 kronor, upplupen ränta per den 8 januari 2025 om 39 086 kronor, samt därefter dröjsmålsränta och avgifter. Den svarande motsatte sig kravet och yrkade ersättning för sina rättegångskostnader. Tingsrätten ogillade käromålet i sin helhet och förpliktade banken att ersätta den svarandes kostnader med 68 331 kronor jämte ränta.
Den svarandes redogörelse
Den svarande har uppgett att hon aldrig ingått det aktuella kreditavtalet och att hennes BankID uppkommit genom att en nära anhörig bistod vid installationen. Anhörigen fick då kännedom om personens säkerhetskod och utnyttjade senare detta för att teckna lån i den svarandes namn utan hennes vetskap eller samtycke. I juni 2021 polisanmäldes flera lån som tagits i hennes namn, varpå anhörigen ska ha erkänt att han ensam genomfört lånehandlingarna.
Bevisning och rättsliga bedömningar
Som bevisning för obehörigt användande åberopade den svarande egen berättelse under sanningsförsäkran, vittnesförhör med sin vuxna dotter samt det polisbeslut som lades ned på grund av att den misstänkte lämnat landet. Käranden åberopade avtalshandlingar, allmänna villkor, kreditupplysning och digital signatur. Tingsrätten fann att den svarande gjort det tillräckligt sannolikt att en anhörig utan fullmakt använt hennes BankID och säkerhetskod för att ingå kreditavtalet.
Tingsrätten prövade också om en så kallad tillitsfullmakt uppstått, det vill säga att anhörigen genom bistånd vid BankID-skapandet skulle ha haft behörighet att teckna lånet. Domstolen bedömde att även om en tillitsrelation ursprungligen skapats, sträckte sig bankens befogade tillit inte så långt att den kunde bortse från risken för obehörigt lånintag, särskilt mot bakgrund av lånets storlek och att det togs bara dagar efter BankID-upprättandet. Käranden borde därför vidtagit ytterligare kontroller.
Tingsrättens slutsats
Tingsrätten fann att den svarande inte var bunden av kreditavtalet, då anhörigens agerande skett utan befogenhet och banken inte haft anledning att hysa befogad tillit till att lånet upptogs behörigen. Käromålet ogillades och banken ålades att ersätta den svarandes rättegångskostnader.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Relaterade artiklar
Den svarande svarade inte i tid på kärandens krav och förlorade målet genom tredskodom. Tingsrätten ålade den svarande att betala huvudfordran med ränta, inkasso- och påminnelseavgifter samt rättegångskostnader. Tingsrätten beslutade att den svarande ska: Käranden hade yrkat betalning av en fordran mot den svarande. Den svarande lämnade inget svaromål inom föreskriven tid, vilket medförde att...
En person som anklagats för obetalda krediter har förlorat sin tvist i tingsrätten. Den svarande yrkade att hon blivit utsatt för identitetsintrång och att det var ett bedrägeri som låg bakom låneavtalet, men domstolen fann att hon inte kunnat visa att hennes elektroniska underskrift använts obehörigen. Nu döms hon att erlägga kapitalbelopp, räntor, avgifter och rättegångskostnader. Käranden har...