Grovt bedrägeri och grov oredlighet mot borgenärer ändrades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grovt bedrägeri, grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, bokföringsbrott, dopningsbrott, häleri och försvårande av skattekontroll. Hovrätten ändrade tingsrättens dom för den tilltalade. Två åtalsrubriceringar om grovt bedrägeri ogillades, skadeståndsyrkandet från Dolt namn AB ogillades i den del det avsåg den tilltalade, och påföljden bestämdes till fängelse 1 år och 2 månader. Tingsrättens dom stod i övrigt i huvudsak fast i fråga om skuld för de åtal som inte ändrades.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera gärningar som enligt åklagaren hade begåtts i samband med verksamheter kopplade till olika företag och vid olika tidpunkter. I hovrätten prövades ansvarspåståenden mot den tilltalade för grovt bedrägeri, grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, bokföringsbrott, dopningsbrott, häleri och försvårande av skattekontroll. Hovrätten utgick från tingsrättens dom men tog också hänsyn till att åklagaren under huvudförhandlingen justerat vissa belopp och kompletterat vissa gärningsbeskrivningar.

För den tilltalade gällde i hovrätten att åklagaren yrkade fällande dom för grovt bedrägeri i flera åtalspunkter, medan den tilltalade bestred ansvar och yrkade frikännande, eller i vart fall strafflindring och lägre skadestånd. Hovrätten ogillade dock åtalet för grovt bedrägeri i två delar, närmare bestämt de åtalspunkter som i hovrätten avsåg två särskilda målsäganden. I övrigt fann hovrätten att den tilltalade skulle dömas för de gärningar som tingsrätten redan funnit styrkta.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grovt bedrägeri under tiden 2013-07-25 till 2014-01-10 vid 12 tillfällen samt för ringa dopningsbrott den 2014-02-12. Tingsrätten hade samtidigt frikänt honom från ett annat åtal om grovt bedrägeri under tiden 2013-05-25 till 2013-11-30 vid 6 tillfällen. I hovrätten blev utgången mer begränsad i så måtto att två grova bedrägeripåståenden ogillades, medan övriga relevanta ansvarsfrågor i huvudsak stod fast.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma skriftliga bevisning som tingsrätten och spelade upp förhör och telefonavlyssning. Domstolen höll också syn på beslagtagna föremål i två lagerlokaler i Göteborg. En central fråga var vem som hade disponerat vissa telefonnummer, lokaler och bilar samt vem som varit faktisk företrädare för vissa bolag.

När det gällde den tilltalade ansåg hovrätten att det genom telefonavlyssningen och övrig bevisning var styrkt att han hade talat i de samtal som åklagaren pekat på, samt att han använt namnet Linus eller Dolt namn i kontakter med leverantörer. Hovrätten fann också att han hade disponerat de olika utrymmena där gods tagits i beslag och att han haft rådigheten över de aktuella fordonen. Vidare fann hovrätten att han varit faktisk företrädare för ett av bolagen och ostridigt faktisk företrädare för ett annat.

I skuldfrågan gjorde hovrätten i vissa delar samma bedömning som tingsrätten. Beträffande två åtalspunkter om grovt bedrägeri fann hovrätten dock att den bevisning som åberopats inte räckte för att visa att den tilltalade medverkat. Det enda som åberopats var att mottagaren på följesedlarna uppgett sig heta Dolt namn, och hovrätten konstaterade att det inte kunde uteslutas att även någon annan använt det namnet. Åtalet ogillades därför i dessa delar.

För övriga grova bedrägerier gjorde hovrätten inga andra bedömningar än tingsrätten. Hovrätten ansåg även att två bokföringsbrott skulle bedömas som grova, eftersom bokföringsskyldigheten åsidosatts under en inte obetydlig tid, rört mycket betydande belopp och skett i skatteundandragande syfte. Däremot bedömde hovrätten inte att brotten hade varit systematiska i den mening som åklagaren gjort gällande.

En del av åtalet om grov oredlighet mot borgenärer fick delvis genomslag. Hovrätten ansåg att det var styrkt att ett bolag avhänts egendom i form av varor till cirka 1 miljon kronor, men inte att de påstådda vederlagsfria utbetalningarna kunde läggas till grund för ansvar i den omfattning åklagaren påstått. I övrigt stod tingsrättens bedömning fast i den delen.

Hovrätten ogillade också åtalet för ringa narkotikabrott mot den tilltalade, eftersom hans förklaring inte kunde lämnas utan avseende och annan bevisning saknades. Däremot stod tingsrättens bedömning fast i fråga om häleri, bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll i den del som gällde ett annat företag.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att två åtalspunkter om grovt bedrägeri ogillades och att ett skadeståndsyrkande från Dolt namn AB ogillades i den del det avsåg den tilltalade. Hovrätten fastställde i övrigt att den tilltalade skulle dömas för de återstående brotten, däribland grovt bedrägeri i andra delar, grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott i två fall, bokföringsbrott, försvårande av skattekontroll, häleri och ringa dopningsbrott.

Påföljden sattes i hovrätten till fängelse 1 år och 2 månader. Hovrätten konstaterade att påföljden skulle vara fängelse och att annan påföljd inte kom i fråga på grund av straffvärdet. Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse 1 år och 8 månader, vilket innebär att hovrätten satte ned straffet.

Hovrätten fann även att det var påkallat från allmän synpunkt att meddela näringsförbud och bestämde förbudstiden till sju år från dagen för tingsrättens dom. Beslagen skulle bestå, men viss beslagtagna egendom skulle lämnas ut till målsägande eller annan berättigad i de delar där hovrätten gjorde annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten ogillade också ett skadeståndsyrkande från Dolt namn AB i den del det avsåg den tilltalade, men övriga skadeståndsfrågor ändrades inte enligt den del av beslutet som redovisats här.

Den tilltalade hade varit frihetsberövad enligt avräkningsunderlaget från 2014-02-11 till 2015-03-11. Hovrätten tillerkände också försvararen ersättning av allmänna medel och angav att kostnaden skulle stanna på staten.