Fem fall av bidragsbrott

Den tilltalade döms av Dold domstol för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Domstolen fann att hon fått ersättning utbetald utan rätt till det och att hon agerat med likgiltighetsuppsåt. Påföljden blev villkorlig dom i förening med 40 dagsböter, och hon ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Dolt namn genom att inte uppge att hon arbetade med lön under samma period som hon sökte arbetslöshetsersättning. Detta skulle ha medfört fara för felaktig utbetalning, och sådan utbetalning ska också ha skett med sammanlagt 30 000 kronor.

Åtalet omfattade fem tillfällen. För ansökan som avsåg vecka 41 gällde brottstid den 16 oktober 2023, och domstolen dömde för bidragsbrott. För ansökan som avsåg vecka 43 gällde brottstid den 1 november 2023, och även där dömdes den tilltalade för bidragsbrott. För ansökan som avsåg vecka 44 gällde brottstid den 6 november 2023, och utgången blev fällande dom för bidragsbrott. För ansökan som avsåg vecka 45 gällde brottstid den 20 november 2023, och den tilltalade dömdes för bidragsbrott. För ansökan som avsåg vecka 46 gällde också brottstid den 20 november 2023, och även detta ledde till fällande dom för bidragsbrott.

Tingsrätten redovisade att den tilltalade i förundersökningen i huvudsak hade uppgett att hon varit arbetslös men senare fått en visstidsanställning, att hon inte visste att hon måste höra av sig till arbetslöshetskassan, att hon själv fyllt i ansökningarna och signerat dem med Bank-ID, samt att hon inte medvetet lämnat felaktiga uppgifter. Hon hade också anfört att hon inte förstod vad hon fyllde i och att hon mådde dåligt under perioden.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom utredningen i målet att det var klarlagt att den tilltalade fått arbetslöshetsersättning utbetald med 30 000 kronor utan att ha rätt till det. Domstolen fann att detta berodde på att hon mellan den 16 oktober och den 20 november 2023 uppgett för Dolt namn att hon var arbetslös trots att hon under perioden var anställd. Därmed bedömdes det styrkt att hon genom oriktiga uppgifter orsakat fara för felaktig utbetalning, och att utbetalning också skett.

När domstolen prövade uppsåtsfrågan betonades att den som ansöker om arbetslöshetsersättning har ett långtgående ansvar för riktigheten i uppgifterna. Tingsrätten framhöll att den tilltalade med digital underskrift intygat att uppgifterna var riktiga och att hon i samband med undertecknandet fått information om att det är straffbart att lämna felaktiga uppgifter. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att hon måste ha varit medveten om risken för att uppgifterna i ansökningarna var felaktiga. Eftersom hon inte vidtagit några åtgärder för att kontrollera att hon faktiskt var berättigad till ersättningen bedömde tingsrätten att hon agerat med likgiltighetsuppsåt. Domstolen fann därför att hon gjort sig skyldig till bidragsbrott i enlighet med gärningsbeskrivningen, och att varje ansökan skulle bedömas som ett eget brott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för fem fall av bidragsbrott. Tingsrätten ansåg att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men eftersom hon inte förekom tidigare i belastningsregistret och det saknades skäl att tro att hon skulle begå nya brott valdes villkorlig dom som påföljd. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 310 kronor, vilket sammanlagt motsvarar 12 400 kronor.

Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Något skadestånd framgår inte av domen.