Ringa narkotikabrott och rattfylleri: hovrätten sänkte dagsbotsantalet

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om rattfylleri och ringa narkotikabrott. Hovrätten fann, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade skulle dömas för båda brotten. Den enda ändringen var att antalet dagsböter sänktes till 40. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde två gärningar som båda hänfördes till den 6 november 2022. För det första avsåg det rattfylleri enligt 4 § andra stycket trafikbrottslagen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade kört personbil efter att ha använt cannabis, så att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden. Händelsen angavs ha ägt rum vid bland annat en plats i Linköpings kommun. För det andra avsåg åtalet ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 6 och 2 § narkotikastrafflagen. Åklagaren påstod att den tilltalade olovligen hade använt cannabis den 6 november 2022 eller kort tid dessförinnan i Linköpings kommun eller annars inom riket.

I tingsrätten förnekade den tilltalade gärningarna och uppgav bland annat att han hade vistats i Amsterdam några veckor tidigare och att det var där han hade använt cannabis. Tingsrätten fann emellertid att han hade kört personbil i narkotikapåverkat tillstånd och dömde honom för både rattfylleri och ringa narkotikabrott. I hovrätten yrkade den tilltalade att han skulle frikännas från ansvar för ringa narkotikabrott. Åklagaren motsatte sig detta och anslöt sig i övrigt till tingsrättens bedömning, men ansåg att dagsbotsantalet borde sänkas med hänsyn till den tilltalades ungdom.

Hovrätten hade endast den överklagade delen av målet under prövning och avgjorde målet utan huvudförhandling. Enligt hovrätten hade den tilltalade, i enlighet med tingsrättens dom, gjort sig skyldig till rattfylleri. Hovrätten kom också fram till att han skulle dömas för ringa narkotikabrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma skriftliga och muntliga bevisning som tingsrätten. Förhöret med den tilltalade hade spelats upp med ljud och bild. Hovrätten hänvisade till tingsrättens bedömning och konstaterade att den tilltalades uppgifter om tidigare narkotikabruk i Amsterdam inte rubbade bevisläget.

Tingsrätten hade lagt vikt vid att polis i samband med fordonsstoppet observerade omständigheter som talade för narkotikapåverkan, bland annat stora pupiller, nervöst beteende och undvikande svar. Analysresultatet visade att den tilltalade hade THC i blodet vid provtagningstillfället. Tingsrätten ansåg att utredningen visade att han hade fört personbil i narkotikapåverkat tillstånd och att hans förklaring om bruk två veckor tidigare var otydlig och otillförlitlig. Tingsrätten hänvisade också till informationsmaterial från Rättsmedicinalverket om THC:s omfördelning i kroppen och om hur länge ämnet kan påvisas i blod, vilket stödde slutsatsen att den tilltalades förklaring inte var rimlig.

Hovrätten instämde i den bedömningen och fann, med hänsyn till den korta tid som den tilltalade hade varit i Amsterdam och av de skäl som tingsrätten anfört, att den åtalade gärningen var styrkt. Därmed stod ansvar för ringa narkotikabrott fast. Hovrätten ändrade alltså inte skuldfrågan, utan endast påföljdsbestämningen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast på så sätt att antalet dagsböter bestämdes till 40. I övrigt gällde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade alltjämt dömdes för rattfylleri och ringa narkotikabrott.

Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till 55 dagsböter om 50 kronor, alltså 2 750 kronor. Hovrätten sänkte alltså antalet dagsböter, men någon annan ändring av påföljden anges inte i materialet. Tingsrätten hade också beslutat att den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden, och hovrätten lät den delen bestå. Någon uppgift om häktning eller häktningstid finns inte i materialet.

Fakta