Grovt narkotikabrott omrubriceras till narkotikabrott efter hovrättens prövning

Hovrätten har prövat ett överklagande i ett mål om bland annat misshandel och narkotikabrott. För den tilltalade ändras tingsrättens dom endast på så sätt att handlandet enligt åtalspunkten 5 inte längre bedöms som grovt narkotikabrott, utan som narkotikabrott av normalgraden vid 13 tillfällen. I övrigt står tingsrättens bedömning fast, och den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet har gällt en överklagad dom där den tilltalade yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från misshandel och två fall av grovt narkotikabrott. I andra hand begärde han att gärningarna enligt åtalspunkten 5 skulle bedömas som brott av normalgraden och att påföljden skulle lindras samt skadeståndsyrkandet avslås eller sättas ned.

Hovrätten tog först upp att vissa frågor redan var avgjorda enligt tingsrättens dom. Den tilltalade skulle, i enlighet med tingsrättens dom, dömas för grovt rattfylleri och olovlig körning, grovt brott. Vidare skulle en annan tilltalad dömas för grovt narkotikabrott enligt en annan åtalspunkt, men den delen rörde inte den tilltalade som denna artikel gäller.

För den tilltalade omfattade hovrättens prövning framför allt åtalspunkterna 1, 4 och 5. Åtalspunkten 1 gällde misshandel den 23 november 2025. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning och fann att åtalet var styrkt samt att den tilltalade inte hade handlat i nödvärn eller nödvärnsexcess. Gärningen bedömdes som misshandel av normalgraden.

Åtalspunkten 4 gällde grovt narkotikabrott. Hovrätten bedömde bevisningen på samma sätt som tingsrätten och fann att åtalet var styrkt. Även i denna del stod tingsrättens rubricering fast.

Åtalspunkten 5 gällde narkotikalaterade handlingar under en femtonmånadersperiod. Hovrätten fann utrett att den tilltalade vid tolv tillfällen bjudit ut narkotika till enskilda personer och vid ett tillfälle förmedlat kontakt mellan säljare och köpare. Frågan blev därefter hur detta skulle rubriceras. Hovrätten fann att handlandet inte nådde upp till kraven på omfattning eller yrkesmässighet enligt den strängare bestämmelsen, men att gärningarna väl uppfyllde förutsättningarna för narkotikabrott av normalgraden. Sammantaget bedömdes varje handling som fullbordad och åtalspunkten rubricerades som 13 fall av narkotikabrott enligt 1 § 3 st. narkotikastrafflagen.

Rättens bedömning och bevisning

I hovrätten åberopades i de överklagade delarna samma muntliga och skriftliga bevisning som vid tingsrätten, och de inspelade förhören från tingsrätten spelades upp. Den tilltalade lade också fram viss ny skriftlig bevisning, bland annat uppgifter om Levamisol, material om amfetaminhalt, historik från en chatttjänst och kompletterande rättsintyg rörande påstådda skador hos målsäganden i misshandelsmålet. Han åberopade dessutom tilläggsförhör med sig själv samt vittnesförhör med två personer.

När det gäller misshandel åt hovrätten tingsrättens bedömning. Domstolen fann att åtalet var bevisat och att den tilltalade inte haft rätt till nödvärn eller nödvärnsexcess. Även om effekterna enligt åtalet begränsats till smärta och även om bråket kunde ha varit ömsesidigt, ansågs gärningen vara misshandel av normalgraden.

I narkotikamålet enligt åtalspunkten 4 ansåg hovrätten, trots invändningar om identitet, inspelningsplats och bevisvärde, att utredningen räckte för en fällande bedömning på samma sätt som tingsrätten hade gjort.

För åtalspunkten 5 gjorde hovrätten däremot en mer nyanserad rubriceringsbedömning. Domstolen uttalade att upprepade fullbordade gärningar normalt bedöms var för sig, men att undantag kan göras när handlandet sker inom ramen för en verksamhet som bedrivs i större omfattning eller yrkesmässigt. Hovrätten noterade att erbjudandena inte avsett större mängder och att det var oklart i vilken mån agerandet genererat vinster. Det talade visserligen för en strängare syn att meddelanden förekommit och att amfetamin förekommit i de mängder som åtalspunkten 4 avsåg, men sammantaget ansåg hovrätten att kraven för den grova formen inte var uppfyllda. Därför omrubricerades gärningarna till narkotikabrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast i rubriceringsfrågan för åtalspunkten 5. I övrigt stod tingsrättens bedömning fast. Den tilltalade dömdes alltså fortfarande för misshandel av normalgraden och för narkotikabrott i övrigt, men inte längre för grovt narkotikabrott i den del som avsåg åtalspunkten 5.

När det gällde påföljden fann hovrätten inte skäl att frångå tingsrättens bedömning av gärningarnas samlade straffvärde, val av påföljd eller straffets längd. Det innebär att fängelsestraffet står fast, även om en del av gärningen omrubricerades. Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

Frågan om skadestånd påverkades inte av hovrättens prövning. Hovrätten fann att utredningen inte gav anledning till annan bedömning än tingsrättens. Domstolen uttalade också att kostnaderna i hovrätten för försvararen skulle betalas av staten.