Våldtäkt i garage gav tre års fängelse

Den tilltalade döms för våldtäkt efter en händelse i ett garage i Uppsala den 3 juli 2026. Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse var trovärdig och att den stödde åtalet. Den tilltalade ska avtjäna tre års fängelse, utvisas ur Sverige och betala skadestånd samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade en enda punkt och gällde våldtäkt enligt 6 kap. 1 § 1 st. 2 men. och 4 men. 1 p. och 2 p. brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade den 3 juli 2026 i ett bilgarage i Uppsala ha våldtagit målsäganden genom att genomföra ett vaginalt samlag utan att hon deltog frivilligt och genom att förmå henne att utföra ett oralt samlag på honom. Åklagaren gjorde gällande att deltagandet var en följd av våld, hot om brottslig gärning och att den tilltalade otillbörligt utnyttjat att målsäganden befann sig i en särskilt utsatt situation. I andra hand påstods grovt oaktsam våldtäkt. Tingsrätten dömde den tilltalade för våldtäkt i enlighet med åtalet.

Av utredningen framgick att den tilltalade och målsäganden befann sig i garaget vid Smedsgränd i Uppsala på kvällen den 4 juli. Målsäganden berättade att hon hade missat bussen och sedan träffat den tilltalade. De gick ner i garaget, där sexuella handlingar enligt båda förekom. Båda var överens om att målsäganden först utförde oralt sex på den tilltalade och att de därefter hade samlag. Parterna var oense om frivilligheten. Målsäganden uppgav att hon inte samtyckte, att den tilltalade var hotfull, att han hotade att döda henne och tog hennes mobiltelefon. Den tilltalade medgav att de sexuella handlingarna skett men hävdade att han trodde att målsäganden deltog frivilligt.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann målsägandens berättelse trovärdig och tillförlitlig. Domstolen fäste vikt vid att hon, trots att hon varit berusad, lämnat en sammanhängande och i huvudsak stabil berättelse som stämde överens med vad hon sagt till vittnen och i polisförhör. Tingsrätten noterade också att polisassistentens iakttagelser stödde att målsäganden uppfattats som trovärdig.

Även övervakningsfilm och stillbilder åberopades, och domstolen ansåg att den tilltalades kroppsspråk på filmen gav intryck av aggressivitet. Tingsrätten beaktade dessutom att målsäganden kort därefter ropade att hon blivit våldtagen och sökte skydd hos ett vittne, vilket stödde hennes uppgifter om allvarlig rädsla. Domstolen ansåg också att den tilltalades första uppgift vid huvudförhandlingen, att målsäganden måste suga av honom, var besvärande för honom och att det uttalandet måste ha uppfattats som hotfullt av målsäganden. Det fanns enligt tingsrätten inget som tydde på att målsäganden frivilligt medverkade eller samtyckte till sex. Den tilltalades invändningar ändrade inte bedömningen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för våldtäkt den 3 juli 2026. Påföljden bestämdes till tre års fängelse. Tingsrätten ansåg att brottet var av sådan art och hade ett så högt straffvärde att annan påföljd än fängelse var utesluten.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 245 000 kronor jämte ränta från den 3 juli 2026 enligt räntelagen. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit. Han ska vara kvar i häkte till dess fängelsestraffet får verkställas. Staten ska stå för de ersättningar som tilldömts försvarare och målsägandebiträde.