Två brott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två åtalspunkter som båda rör ekonomisk brottslighet. Tingsrätten fann att hon skulle dömas för penningtvättsbrott den 27 januari 2026 och för försök till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund den 12 februari 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde det penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto och tagit emot en överföring om 3 000 kronor som härrörde från bedrägeri mot målsäganden. Därefter hade hon genomfört överföringar och kortköp samt i övrigt blandat samman pengarna med andra medel på kontot. Gärningen uppges ha ägt rum den 27 januari 2026 på okänd plats i Sverige. Tingsrätten fann att hon skulle dömas för penningtvättsbrott.

I den andra åtalspunkten gällde det försök till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund. Enligt åtalet hade den tilltalade, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan, i samband med en skadeanmälan till försäkringsbolaget lämnat in falska underlag i form av en förfalskad offert och ett förfalskat kvitto. Hon hade enligt åtalet försökt lura försäkringsbolaget att betala ut försäkringsersättning om 20 890 kronor. Gärningen uppges ha ägt rum den 12 februari 2026 i Norrköpings kommun eller på annan plats i Sverige. Tingsrätten fann att hon skulle dömas för försök till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.

Rättens bedömning

När det gällde penningtvättsbrottet utgick rätten från målsägandens uppgifter och den skriftliga bevisningen. Det var utrett att målsäganden kontaktat en städfirma, kommit överens om pris och skickat 3 000 kronor till ett nummer som tillhörde den tilltalade. När städningen skulle genomföras dök ingen upp. Tingsrätten bedömde att målsäganden hade vilseletts att betala för en tjänst som inte hade någon avsikt att utföras. Rätten ansåg också att det var utrett att den tilltalade hade tagit emot överföringen och därefter genomfört överföringar och kortköp. Hennes uppgifter bedömdes som osammanhängande, ologiska och delvis motsägelsefulla i förhållande till tidigare uppgifter i polisförhör. Sammantaget ansåg tingsrätten att det var styrkt att hon känt till bakgrunden till överföringen och haft uppsåt till att pengarna härrörde från brott samt att åtgärderna vidtagits i penningtvättssyfte.

När det gällde försöket till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund ansåg tingsrätten att det var utrett att en hemförsäkring tecknats för den tilltalades räkning och att en skadeanmälan sedan gjorts digitalt med hennes Bank-ID. Efter att försäkringsbolaget begärt kvitto skickades först en offert och därefter en handling betecknad som kvitto, där bland annat orderdatum hade ändrats. Vid kontroll med butiken framkom att det fanns en offert i den tilltalades namn och att den handling som lämnats in hade manipulerats. Rätten fann att omständigheterna starkt talade för att hon varit inblandad i brottet och att hennes uppgift om att hon helt saknat vetskap var så osannolik att den kunde lämnas utan avseende. Tingsrätten ansåg därför att åklagarens bevisning visade att hon, ensam eller tillsammans med annan, gjort sig skyldig till försök till bedrägeri enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till villkorlig dom. Påföljden förenas med 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor. Tingsrätten anförde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att hon inte var tidigare straffad och att det saknades särskild anledning att anta att hon skulle begå nya brott. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.