Penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom

Tingsrätten har dömt den tilltalade för penningtvättsbrott och bestämt påföljden till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd, förverka 5 000 kronor till staten och ersätta staten för försvararkostnader. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och att den tilltalade agerat med likgiltighetsuppsåt.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning som enligt stämningsansökan ska ha begåtts den 11 april 2025. Den tilltalade åtalades för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för insättningar om totalt 5 000 kronor, tagit emot och förvarat pengarna på kontot samt därefter omsatt hela eller delar av beloppet genom överföringar. Åklagaren gjorde gällande att åtgärderna syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt till att främja möjligheterna för den tilltalade eller någon annan att tillgodogöra sig pengarna.

I andra hand yrkade åklagaren ansvar för penningtvättsförseelse, med hänvisning till att den tilltalade i vart fall hade haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde dock den tilltalade för penningtvättsbrott av normalgraden enligt förstahandsyrkandet. Åtalspunkten avsåg alltså penningtvättsbrott den 11 april 2025, och utgången blev fällande dom. Den alternativa åtalsgrunden för penningtvättsförseelse prövades inte som domslut eftersom den tilltalade dömdes enligt huvudåtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att åklagaren hade bevisbördan och att skuld måste vara styrkt ställt utom rimligt tvivel. Av den skriftliga bevisningen, målsägandens uppgifter och den tilltalades egna uppgifter ansåg tingsrätten att det var utrett att den tilltalade den 11 april 2025 mottagit två insättningar om sammanlagt 5 000 kronor på sitt konto och att pengarna därefter samma dag överförts vidare. Rätten fann också att pengarna härrörde från brott mot målsäganden, som hade vilseletts att överföra beloppet till den tilltalades konto.

Frågan blev därför om den tilltalade hade agerat med uppsåt. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade tagit emot pengar från en person som hon inte kände och därefter fört pengarna vidare. Hon hade själv uppgett att hon trodde att insättningarna utgjorde ekonomiskt stöd från sin dåvarande pojkvän, men att hon aldrig träffat honom fysiskt och att hon inte hade kontrollerat varför pengarna kom från målsäganden eller vem målsäganden var. Rätten ansåg att omständigheterna varit sådana att de borde ha väckt frågor om pengarnas ursprung och syftet med transaktionerna. Eftersom den tilltalade trots detta tog emot och omsatte pengarna, och inte vidtog några kontroller, fann tingsrätten att hon agerat med likgiltighetsuppsåt. Åtalet bedömdes därmed vara styrkt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för penningtvättsbrott av normalgraden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 630 kronor, sammanlagt 25 200 kronor. Rätten bedömde att brottet hade ett straffvärde som motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att den tilltalade saknade tidigare belastning och att det inte fanns anledning att befara återfall.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 5 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 11 april 2025. Tingsrätten fann att målsäganden genom brott hade förmåtts att överföra pengarna till den tilltalades konto och att den tilltalades hantering av medlen hade försvårat möjligheten att få tillbaka dem. Rätten fastställde även att målsäganden har rätt till betalning ur den förverkade brottsvinsten om 5 000 kronor. Den tilltalade ska dessutom betala 5 000 kronor som förverkande av brottsvinst till staten och en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Slutligen ska den tilltalade återbetala 3 775 kronor av kostnaderna för försvaret till staten.