Bidragsbrott vid a-kasseansökan

Den tilltalade har dömts för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan om arbetslöshetsersättning. Tingsrätten fann att uppgifterna ledde till att 10 889 kronor felaktigt betalades ut och att gärningen begicks med likgiltighetsuppsåt. Påföljden blev villkorlig dom, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet, som avsåg åtalspunkt 1, skulle den tilltalade dömas för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade den 2 augusti 2023 i Örebro kommun hade lämnat oriktiga uppgifter till Unionens a-kassa i en ansökan om a-kassa. Genom detta orsakade han fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 10 889 kronor. Åtalet angav också att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade medgav under förundersökningen gärningen men bestred ansvar för brott med hänvisning till att han saknade uppsåt. I tingsrättens prövning var det endast denna brottslighet som behandlades.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisningen, däribland den tilltalades uppgifter under förundersökningen, anmälan och beslut från a-kassan, sammanställning över felaktiga betalningar och tidrapport. Domstolen fann att den tilltalade den 2 augusti 2023, i samband med ansökan om arbetslöshetsersättning, hade uppgett att han varit arbetslös under en period då han i själva verket var sjukskriven. Under samma period hade han även ansökt om sjukpenning från Försäkringskassan. En arbetslöshetsersättning om 10 889 kronor hade därför felaktigt betalats ut.

Tingsrätten ansåg därmed att det var utrett att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter och därigenom orsakat fara för att en ekonomisk förmån felaktigt skulle betalas ut. När det gällde uppsåtet konstaterade domstolen att den tilltalade på heder och samvete hade intygat att uppgifterna i ansökan var riktiga. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att han måste ha insett att det var mycket viktigt att uppgifterna stämde. Eftersom han samtidigt hade ansökt om sjukpenning bedömde domstolen att han måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att uppgiften om arbetslöshet var oriktig och att detta kunde leda till ersättning som han inte hade rätt till.

Trots detta skickade den tilltalade in ansökan utan att närmare kontrollera vad som gällde i hans fall. Tingsrätten fann därför att han hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Domstolen lade även vikt vid att han hade förstått att han fått för mycket pengar men ändå inte gjorde något åt det. Brottet bedömdes inte som ringa, och den tilltalade dömdes därför för bidragsbrott.

Domslut och påföljd

För brottet dömdes den tilltalade till villkorlig dom. Tingsrätten uttalade att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att varken straffvärdet eller brottets karaktär talade för fängelse. Även om den tilltalade förekom i belastningsregistret under 13 avsnitt ansåg domstolen inte att detta föranledde fängelse som påföljd. Tingsrätten fann också särskilda skäl mot att förena den villkorliga domen med dagsböter, eftersom brottet hade begåtts för mer än tre år sedan och det inte framkommit något som tydde på att den långa tiden berott på den tilltalade.

Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor i avgift till brottsofferfonden.