Fängelse för barnpornografibrott

Den tilltalade döms för barnpornografibrott efter att tingsrätten bedömt att innehavet av barnpornografiskt material på en dator och i en mobiltelefon utgjorde en och samma brottsenhet. Åtalet omfattade även en tidigare händelse, men den punkten ogillades. Påföljden bestämdes till fängelse i tre månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för tre gärningspunkter av barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § 1 st. 5 p. brottsbalken. Den första åtalspunkten gällde den 7 augusti 2023 och avsåg att den tilltalade skulle ha innehaft eller betraktat två barnpornografiska bilder som han berett sig tillgång till. En av bilderna uppgavs vara av särskilt hänsynslös karaktär. Den punkten ogillades av tingsrätten.

Den andra åtalspunkten gällde den 16 april 2024 och avsåg att den tilltalade skulle ha innehaft eller betraktat fem barnpornografiska bilder som han berett sig tillgång till. En av bilderna uppgavs vara av särskilt hänsynslös karaktär. Tingsrätten ansåg att den tilltalade skulle dömas för denna gärning, men inte på det sätt som åklagaren hade påstått i fråga om betraktande, eftersom den tilltalade satt frihetsberövad och mobiltelefonen var inlåst vid den angivna tiden.

Den tredje åtalspunkten gällde den 24 april 2024 och avsåg att den tilltalade skulle ha innehaft eller betraktat nio barnpornografiska bilder som han berett sig tillgång till. Fem av bilderna uppgavs vara av särskilt hänsynslös karaktär. Tingsrätten fann att detta material hade anträffats i mobiltelefonen och att telefonen tillhörde den tilltalade. Även här bedömde domstolen att det var fråga om innehav, inte om att han hade betraktat materialet. Gärningen ingick dock i samma brottsenhet som den andra åtalspunkten, och den tilltalade dömdes därför för ett fall av barnpornografibrott.

Den tilltalade förnekade gärningarna och gjorde gällande att han varken hade betraktat eller innehaft materialet. Han motsatte sig också förverkande av beslagtaget gods.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade sin bedömning på bland annat NCMEC-rapport, sakkunnigutlåtanden, analysprotokoll av digital lagringsmedia, beslagshandlingar och förevisning av det aktuella bildmaterialet. Av utredningen framgick att polisen fått uppgifter från det amerikanska institutet Dolt namn for Missing & Dolt namn om två filer som misstänkt barnpornografi, att dessa filer senare återfanns i den tilltalades mobiltelefon och att ytterligare barnpornografiskt material återfanns i både mobiltelefonen och datorn.

Domstolen konstaterade att mobiltelefonen hade varit i den tilltalades ägo och att skriftlig bevisning visade att filer hanterats i olika applikationer i telefonen flera månader efter tidigare dom. När det gällde datorn ansåg tingsrätten att det, mot bakgrund av att den tilltalade redan befunnits skyldig för barnpornografiskt innehav i telefonen och med hänsyn till hans tidigare intresse för sådant material, inte fanns någon annan rimlig förklaring än att han också hade innehaft materialet i datorn och haft insikt om detta.

När tingsrätten prövade åtalspunkten från den 7 augusti 2023 fann domstolen att det inte kunde uteslutas att de två filer som avsågs där var desamma som de filer som omfattades av den punkt som den tilltalade dömdes för. Eftersom samma gärning inte får leda till dubbel lagföring ogillades den punkten.

Domstolen tog också ställning till om innehavet i mobiltelefonen och i datorn skulle ses som en eller flera gärningar. Tingsrätten bedömde att barnpornografibrottet var ett perdurerande brott och att innehavet i de två enheterna, med hänsyn till tids- och rumssambandet, skulle bedömas som en brottsenhet. Därför skulle den tilltalade dömas för ett fall av barnpornografibrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för barnpornografibrott, och tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i tre månader. Domstolen ansåg att det fanns särskilda skäl mot en icke frihetsberövande påföljd, bland annat eftersom den tilltalade återfallit i likartad brottslighet under pågående övervakning.

Tingsrätten beslutade också att sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen skulle fortsätta att gälla för de bilder av barnpornografisk karaktär som lagts fram vid förhandlingen bakom stängda dörrar. De särskilda yrkandena om förverkande bifölls. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättningen till försvararen, som fastställdes till 9 164 kronor.

Fakta