Villkorlig dom för bidragsbrott

Tingsrätten har dömt den tilltalade för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter och underlåtit att anmäla ändrade förhållanden i samband med ansökningar om arbetslöshetsersättning. Gärningarna bedömdes som sju tillfällen av bidragsbrott under perioden den 15 juli 2025 till den 4 augusti 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med 30 dagsböter om 500 kronor, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade vid sju tillfällen hade gjort sig skyldig till bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt åtalet hade han till arbetslöshetskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning och underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som han var skyldig att anmäla. Det gällde uppgifter om att han var helt arbetslös samtidigt som han hade ansökt om och fått föräldrapenning utbetald för vård av barn. Åtalet avsåg den 15 juli 2025, den 21 juli 2025, tre tillfällen den 24 juli 2025, den 28 juli 2025 och den 4 augusti 2025. För vart och ett av dessa tillfällen angavs att felaktig utbetalning om 2 550 kronor hade kunnat ske, och det sammanlagda beloppet i åtalet uppgavs till 17 850 kronor. Brottet angavs ha begåtts i Västerås stad eller på annan plats i landet.

Den tilltalade bestred ansvar och uppgav att han visserligen hade ansökt om ersättning, men att han inte uppsåtligen hade lämnat felaktiga uppgifter eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden. Han förklarade att han ansökt om både arbetslöshetsersättning och föräldrapenning samtidigt, att det var svårt att förstå ansökningarna, och att han först i efterhand insåg att det blivit fel.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom den skriftliga bevisningen styrkt att den tilltalade hade gjort ansökningarna och undertecknat dem, samt att det hade blivit fel i uppgifterna. Domstolen ansåg därför att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott var uppfyllda. Frågan blev då om han hade haft uppsåt.

Tingsrätten beaktade att den tilltalade inte förstod svenska väl och att han inte hade tillsett att han förstått villkoren för ersättningarna. Domstolen ansåg att han därför hade haft anledning att iaktta extra försiktighet när han lämnade sina uppgifter. Samtidigt konstaterades att han hade utgått från att en avräkning skulle ske om det blev för mycket när han sökte från olika system. Trots detta hade han inte säkerställt att han hade tillräcklig information och han hade inte anmält ändrade förhållanden. Tingsrätten kom därför fram till att gärningarna hade begåtts med likgiltighetsuppsåt. Åtalet ansågs styrkt och den tilltalade dömdes för bidragsbrott i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten noterade att det fanns uppgifter om tidigare brottslighet, men fann att det inte påverkade valet av straff. Domstolen bedömde att det saknades skäl att anta att den tilltalade skulle göra sig skyldig till nya brott. Den villkorliga domen förenades därför med dagsböter. Antalet dagsböter sattes till 30 och varje dagsbot till 500 kronor, vilket innebär att den tilltalade ska betala 15 000 kronor i böter.

Eftersom den tilltalade dömdes för brott med strängare straffskala än penningböter ska han också betala avgift till brottsofferfonden. Enligt domslutet uppgår avgiften till 1 000 kronor.