Grov allmänfarlig ödeläggelse och skadestånd efter sprängning ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. För den tilltalade ändras tingsrättens dom delvis. Hovrätten sänker påföljden från sluten ungdomsvård i två år till 16 månader och justerar skadestånden. I övrigt står tingsrättens ansvarsfördelning fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde den tilltalades ansvar för gärningar som inträffade den 1 november 2025. Enligt tingsrätten dömdes han för grov allmänfarlig ödeläggelse och för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Tingsrätten ansåg att det senare brottet ingick i den grova allmänfarliga ödeläggelsen.

I hovrätten var det fråga om ett överklagande av tingsrättens dom. Hovrätten har prövat samma gärningar och kommit fram till att den tilltalade även i fortsättningen ska dömas för grov allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, båda med samma händelsedatum som i tingsrätten. Hovrätten instämde också i tingsrättens bedömning att brottet mot lagen om brandfarliga och explosiva varor skulle anses ingå i den grova allmänfarliga ödeläggelsen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från att utredningen i de överklagade delarna i allt väsentligt var densamma som i tingsrätten. När det gäller skuldfrågan gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om att den tilltalade hade gjort sig skyldig till de aktuella brotten och att båda skulle bedömas som grova.

Hovrätten fann att den tilltalade inte hade befunnit sig i en nödsituation som kunde frita honom från ansvar. I den delen följde hovrätten tingsrättens bedömning.

Vid straffmätningen ansåg hovrätten att det samlade straffvärdet för den brottslighet som den tilltalade dömdes för var något lägre än vad tingsrätten hade kommit fram till. Hovrätten bedömde straffvärdet för en vuxen som motsvarande fängelse i åtta år, men tog samtidigt hänsyn till att den tilltalade var under 18 år vid gärningstillfället.

Hovrätten gjorde också en annan bedömning än tingsrätten när det gällde om straffet skulle sättas ned på grund av att den tilltalade lämnat uppgifter som varit av väsentlig betydelse för utredningen. Hovrätten fann att han hade medverkat på ett sådant sätt att utredningen förts framåt både i fråga om den egna brottsligheten och annans brottslighet. Det ledde till att hovrätten satte ned straffmätningsvärdet med två år.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i påföljdsdelen och bestämde sluten ungdomsvård till 1 år 4 månader. Tingsrätten hade dömt till sluten ungdomsvård i 2 år.

I skadeståndsdelen gjorde hovrätten också ändringar. Hovrätten ansåg, liksom tingsrätten, att ersättning för kränkning skulle utgå med 30 000 kr till var och en av de angivna målsägandena. Däremot bedömde hovrätten att någon ersättning för sveda och värk inte skulle lämnas, eftersom tillräcklig utredning om akut psykiskt lidande saknades. De belopp som avsåg självrisk och som var vitsordade skulle dock betalas.

Enligt hovrättens dom ska den tilltalade betala skadestånd till varje angiven målsägande med de belopp som följer av hovrättens domslut, och betalningsansvaret är solidariskt med andra angivna medansvariga. Hovrätten fastställde också att de skadestånd som Dolt namn och Dolt namn ska betala ska fördelas med särskilda kvotdelar enligt domslutet.

Tingsrättens beslut om beslag fick fortsätta att gälla. Hovrätten nämner inte någon ändring av beslutet om förverkande av beslagtaget föremål i den del som rör den tilltalade. Hovrätten tog också upp att den tilltalade fick ett nedsatt straffmätningsvärde genom sin medverkan i utredningen.