Grovt vapenbrott och våld mot tjänsteman prövas i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom. För den tilltalade ändrades domen endast i skadeståndsdelen, där ersättningen till målsäganden bestämdes till 20 000 kr. I övrigt stod tingsrättens dom fast, vilket innebär att den tilltalade döms för grovt vapenbrott, två fall av narkotikabrott, ringa narkotikabrott och våld mot tjänsteman. Påföljden blev fortsatt fängelse, och den tilltalade ska vara häktad till dess straffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. I hovrätten yrkade den tilltalade att hon skulle frikännas från ansvar för grovt vapenbrott, två narkotikabrott och våld mot tjänsteman. Hon yrkade också att skadeståndstalan skulle avslås och att hon under alla förhållanden skulle få ett lindrigare straff. Målsäganden yrkade att skadeståndet skulle bestämmas till 20 000 kr i kränkning och 5 000 kr för lyte och men. Åklagaren motsatte sig ändringsyrkandena.

Hovrätten utgick från att det som åtalats under de aktuella narkotikapunkterna skulle förstås som innehav respektive överlåtelse i den mening som åklagaren förtydligat i hovrätten. Hovrätten fann att den tilltalade, i enlighet med tingsrättens bedömning, hade gjort sig skyldig till grovt vapenbrott den 4 september 2023. Hovrätten fann också att hon hade gjort sig skyldig till narkotikabrott den 3 september 2023, narkotikabrott den 4 september 2023, ringa narkotikabrott den 4 september 2023 samt våld mot tjänsteman den 4 oktober 2022.

När det gäller de gärningar som inte hade överklagats i skuldfrågan stod tingsrättens bedömning fast. För de överklagade gärningarna fann hovrätten att den tilltalade uppsåtligen hade begått gärningarna som åklagaren påstått. Hovrätten uttalade att det var styrkt att narkotikan i lägenheten den 4 september 2023 var avsedd att säljas. Vidare fann hovrätten att det var styrkt att den tilltalade tillsammans med annan hade sålt kokain den 3 september 2023.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att utredningen i huvudsak var densamma som vid tingsrätten. Den tog del av ljud- och bildupptagningar från förhör samt av film från övervakningskamera och en redigerad filmsekvens rörande händelsen som låg bakom åtalet om våld mot tjänsteman.

I fråga om narkotikabrotten anslöt sig hovrätten till tingsrättens bevisvärdering. Det ansågs ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade deltagit i försäljningen av kokain den 3 september 2023 och att hon den 4 september 2023 tillsammans med annan hade innehaft narkotika som var avsedd för försäljning. Hovrätten rubricerade dessa gärningar på samma sätt som tingsrätten.

I fråga om våld mot tjänsteman gjorde hovrätten en delvis mer långtgående bedömning än tingsrätten. Hovrätten fann, med stöd av målsägandens uppgifter och ett vittnesmål, att den tilltalade hade slagit målsäganden två gånger. Hovrätten ansåg också att bevisningen var tillräcklig för att det var styrkt att hon hade bitit målsäganden, vilket tingsrätten inte hade lagt till grund i samma utsträckning. Hovrätten fann därmed att gärningen skulle bedömas helt enligt åtalet. Något utrymme för ansvarsfrihet på grund av inbillat nödvärn ansågs inte föreligga.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i skadeståndsdelen. Skadeståndet till målsäganden bestämdes till 20 000 kr jämte ränta från den 4 oktober 2022. Beloppet avsåg 15 000 kr för kränkning och 5 000 kr för lyte. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Den tilltalade dömdes alltså för grovt vapenbrott, två fall av narkotikabrott, ringa narkotikabrott och våld mot tjänsteman. Hovrätten gjorde ingen ändring av påföljden och fann att tingsrättens fängelsestraff om 2 år och 5 månader skulle stå fast. Hovrätten bedömde att det saknades skäl att välja någon annan påföljd än fängelse.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Tingsrättens beslut om beslag skulle fortsätta att gälla. Någon ändring i övrigt av tingsrättens beslut om förverkande eller beslag gjordes inte i den del som rörde den tilltalade. Hovrätten bestämde även ersättning av allmänna medel till försvararen och slog fast att staten slutligt ska svara för denna kostnad.