Företrädaren döms för utlänningsbrott

Den tilltalade döms av tingsrätten för brott mot utlänningslagen efter att två utlänningar anställdes utan arbetstillstånd i samband med ett renoveringsarbete. Tingsrätten fann också att han gjort sig skyldig till rättegångsförseelse under huvudförhandlingen. Påföljden för brottet mot utlänningslagen bestämdes till dagsböter, och för rättegångsförseelsen dömdes han till penningböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade för brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 5 § första stycket 1 utlänningslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade han, i egenskap av företrädare för ett bolag, haft två utlänningar anställda trots att de saknade arbetstillstånd. Den påstådda gärningen ska ha begåtts den 30 december 2025 på en adress i Södertälje. Tingsrätten prövade även frågan om en särskild avgift mot bolaget enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen, eftersom två utlänningar hade varit anställda utan rätt att arbeta i Sverige. Vidare yrkade åklagaren att den tilltalade skulle dömas för rättegångsförseelse enligt 9 kap. 5 § rättegångsbalken, med hänvisning till att han hade stört förhandlingen och uppträtt otillbörligt trots tillsägelser.

Den tilltalade förnekade brott mot utlänningslagen, bestred att bolaget skulle betala särskild avgift och motsatte sig också ansvar för rättegångsförseelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom den åberopade bevisningen att det var visat att de två utlänningarna saknade arbetstillstånd. Av utredningen framgick att polis påträffade dem när de arbetade på en villa som renoverades av bolaget. Ett vittne, som var polis, berättade att han och en kollega såg männen arbeta på platsen och att den tilltalade lämnat arbetsplatsen i en skåpbil. Vittnet uppgav också att de två utlänningarna sade att de städat på platsen och att deras chef, som hette Johnnie, hade åkt därifrån i skåpbilen. Tingsrätten noterade även att uppgifter i polis-PM stödde att det fanns kontakt mellan den tilltalade och arbetet på platsen. Genom den skriftliga utredningen och den tilltalades egna uppgifter ansåg rätten att det var visat att han var ensam styrelseledamot och därmed företrädare för bolaget.

Den tilltalade hade enligt domen uppgett att han inte anställt de två utlänningarna och att han inte haft kontakt med dem. Han berättade samtidigt att en anställd frågat om en bror fick följa med till arbetsplatsen och arbeta där. Tingsrätten bedömde att hans berättelse var osammanhängande och inte trovärdig, och fann att den motbevisades av åklagarens bevisning. Rätten kom därför fram till att det var visat att han i egenskap av företrädare för bolaget anställt utlänningar som saknade arbetstillstånd och att han hade uppsåt till brottet. Han dömdes därför för brott mot utlänningslagen enligt åtalet.

När det gällde rättegångsförseelsen fann tingsrätten att den tilltalade genomgående hade stört förhandlingen genom att avbryta rättens ordförande, åklagaren och vittnet trots upprepade tillsägelser. Rätten hänvisade också till att han hade ropat kränkande ord till ordföranden. Domstolen ansåg att detta utgjorde otillbörligt uppträdande och störande av förhandlingen enligt 9 kap. 5 § rättegångsbalken, och att det inte var fråga om ett ringa fall. Han dömdes därför också för rättegångsförseelse.

Domslut och påföljd

För brott mot utlänningslagen dömdes den tilltalade till 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor. Tingsrätten beslutade samtidigt att han skulle betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.

För rättegångsförseelsen bestämdes påföljden till penningböter om 2 000 kronor.

Tingsrätten prövade också frågan om särskild avgift för bolaget och kom fram till att avgiften skulle bestämmas till 117 600 kronor, eftersom två utlänningar hade varit anställda utan arbetstillstånd och något skäl för nedsättning inte fanns.