Obehörigt tillträde till skyddsobjekt gav villkorlig dom med samhällstjänst

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Den tilltalade och de övriga tilltalade yrkade frikännande, medan åklagaren ville att de skulle dömas till fängelse. Hovrätten ändrade tingsrättens påföljd endast i mildrande riktning genom att sänka antalet timmar samhällstjänst och det alternativa fängelsestraffet. I övrigt stod tingsrättens bedömning fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett åtal för obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för att tillsammans och i samråd med andra ha trängt in på en anläggning som utgjorde ett skyddsobjekt. Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten och dessutom ny skriftlig bevisning från den tilltalade samt förhör med ett vittne med kvalificerad skyddsidentitet.

Den tilltalade invände i hovrätten att anläggningen inte utgjorde ett skyddsobjekt eftersom beslutet om skyddsobjekt enligt honom inte hade fattats i behörig ordning. Hovrätten prövade den invändningen och fann att beslutet hade tillkommit korrekt. Hovrätten godtog alltså inte invändningen om att beslutet skulle vara en nullitet.

Åtalet avsåg samma brottsrubricering i hovrätten som i tingsrätten, nämligen obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Hovrätten gjorde ingen annan rubriceringsbedömning än tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att vittnets uppgifter var både trovärdiga och tillförlitliga. Genom dessa uppgifter ansåg hovrätten det klarlagt att behörigheten att besluta om skyddsobjekt hade delegerats inom Försvarsmakten på ett sätt som gjorde att skyddsobjektbeslutet var giltigt. Därmed föll den tilltalades invändning om att objektet inte skulle ha varit ett skyddsobjekt.

Hovrätten instämde därefter i tingsrättens bedömning att det var utrett att den tilltalade och de andra gemensamt och i samråd obehörigen tagit sig in på anläggningen samt att gärningen begicks uppsåtligen. Hovrätten delade också tingsrättens bedömning att brottet hade ett straffvärde motsvarande två månaders fängelse för var och en av de tilltalade.

När hovrätten prövade påföljden utgick den från att brottstypen talar för fängelse. Samtidigt ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att det fanns förutsättningar att välja villkorlig dom förenad med samhällstjänst. Hovrätten lade särskild vikt vid att brottet hade begåtts i november 2018 och att lång tid hade förflutit sedan dess. Hovrätten beaktade också att handläggningen i hovrätten hade dragit ut mycket kraftigt på tiden, utan att detta berott på de tilltalade, och fann att rätten till prövning inom skälig tid hade kränkts. Detta påverkade inte valet av påföljd, men motiverade en lindring av samhällstjänstens omfattning och det alternativa fängelsestraffet.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om påföljdens närmare innehåll. Den tilltalade dömdes till villkorlig dom förenad med 50 timmar samhällstjänst. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle ett fängelsestraff om 1 månad ha dömts ut. Tingsrätten hade tidigare bestämt samhällstjänsten till 75 timmar och det alternativa fängelsestraffet till 2 månader.

Hovrätten ändrade inte den brottsliga bedömningen och ändrade inte heller de sekretess- och yppandeförbud som tingsrätten hade beslutat ska fortsätta att gälla. Det framgår inte av hovrättsdomen att någon ny skadeståndsfråga eller häktning aktualiserades. Hovrätten beslutade också om ersättning till försvararen och att staten skulle svara för kostnaden.