Spelfusk och givande av muta i fotbollsmål prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om mutbrott, spelfusk och ringa narkotikabrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom genom att döma den tilltalade även för givande av muta och spelfusk under perioden den 23 maj 2019 till och med den 29 maj 2019. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde dels den så kallade Kvarnbyrenan, dels det som i domen benämns ”gula kortet”. Hovrätten redovisade att den tilltalade, tillsammans med andra, enligt åtalet hade lämnat en otillbörlig förmån i samband med ett lån och en uppgjord spelhändelse.

För åtalspunkterna som rörde Kvarnbymatcherna fann hovrätten, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade hade gjort sig skyldig till givande av muta och spelfusk. Hovrätten slog fast att ansvar för givande av muta och spelfusk skulle dömas ut i konkurrens. Denna del av tingsrättens dom stod därför fast.

När det gällde åtalspunkterna om det gula kortet beskrev hovrätten att en fotbollsspelare kontaktade en annan person för att låna pengar, att ett skuldebrev upprättades och att lån senare betalades ut. Hovrätten tog också upp att spel insattes på att en viss spelare skulle få ett gult kort i en match den 26 maj 2019. Den tilltalade hade enligt hovrätten varit delaktig i både finansieringen av lånet och i upplägget kring spelandet på den aktuella matchhändelsen.

Tingsrätten hade tidigare frikänt den tilltalade från två åtal som avsåg givande av muta och spelfusk under perioden den 1 maj 2019 till den 30 juni 2019. Hovrätten ändrade den bedömningen och dömde honom även för dessa brott under perioden den 23 maj 2019 till och med den 29 maj 2019.

Hovrätten fastställde också att den tilltalade skulle dömas för ringa narkotikabrott, i enlighet med tingsrättens tidigare och inte överklagade dom i den delen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten angav att den tagit del av samma utredning som tingsrätten, samt viss ytterligare skriftlig bevisning. Förhören vid tingsrätten spelades upp i hovrätten.

I fråga om Kvarnbymatcherna anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning och fann det styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till givande av muta och spelfusk. Hovrätten förklarade att brotten skyddar olika intressen och därför ska bedömas var för sig i konkurrens.

När det gällde det gula kortet lade hovrätten särskild vikt vid flera samverkande omständigheter. Domstolen pekade på det tidsmässiga sambandet mellan skuldebrevet, den aktuella matchen och utbetalningen av lånet. Hovrätten fäste också vikt vid att ett stort antal nya spelkonton öppnats kort före matchen och att spel lagts på en mycket specifik händelse, nämligen ett gult kort. Domstolen ansåg att detta var så ovanligt att det i praktiken uteslöt att händelserna var slumpmässiga.

Hovrätten betonade också att lånet finansierades med spelvinster, varav en betydande del hade kommit från spel på det gula kortet eller ett kombinationsspel kopplat till matchen. Enligt hovrätten talade detta för att den tilltalade redan när skuldebrevet upprättades hade en plan att finansiera lånet med spelvinsterna.

Sammantaget ansåg hovrätten att det var praktiskt taget uteslutet att det inte hade funnits en överenskommelse om att spelaren skulle ta ett gult kort och att den tilltalade skulle administrera spel på den händelsen för att möjliggöra lånet. Hovrätten fann därför att den tilltalade genom överenskommelsen och genom att lämna lånet hade gjort sig skyldig till givande av muta och spelfusk.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på så sätt att den tilltalade dömdes även för givande av muta och spelfusk under perioden den 23 maj 2019 till och med den 29 maj 2019. Förverkandebeloppet höjdes från 73 000 kr till 89 000 kr. I övrigt gällde tingsrättens domslut.

Påföljden var fortsatt villkorlig dom. Hovrätten ansåg, liksom tingsrätten, att brottsligheten inte var av sådan art att fängelse skulle väljas, och att det saknades skäl att anta fortsatt brottslighet. Hovrätten noterade också att den tilltalade hade varit frihetsberövad i målet, vilket utgjorde särskilda skäl mot böter.

Tingsrätten hade tidigare beslutat om avgift till brottsofferfonden och om ersättning till staten för försvararkostnader. I hovrätten beslutades i stället att den tilltalade skulle ersätta staten för försvarskostnaden i hovrätten med 23 502 kr. Hovrätten angav också att försvararen i hovrätten skulle få ersättning av allmänna medel med 58 756 kr.