Grovt narkotikabrott gav tre års fängelse

Den tilltalade döms för grovt narkotikabrott efter att ha innehaft och förvarat stora mängder narkotika i en bostad. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad och att brottet skulle bedömas som grovt, bland annat på grund av den särskilt stora mängden narkotika. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en åtalspunkt, grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 4 och 3 § första stycket narkotikastrafflagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade olovligen innehaft och förvarat 1 996 gram ketamin och 29 941 tabletter alprazolam, som är narkotika och som inte varit avsedd för eget bruk. Gärningen påstods ha ägt rum mellan den 12 juli 2026 och den 16 juli 2026 i en bostad i Göteborgs stad. Åtalet omfattade också påståendet att brottet skulle bedömas som grovt eftersom innehavet avsett en särskilt stor mängd narkotika och utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning.

Den tilltalade erkände gärningen avseende ketamin. När det gällde alprazolam kunde hon varken erkänna eller förneka gärningen, eftersom hon inte mindes den, men hon ifrågasatte inte att hon hade innehaft och förvarat även den narkotikan. I tingsrätten framkom att den tilltalade den 12 juli kontaktade polisen och berättade att hon hade ketamin hemma. Vid husrannsakan samma dag påträffades den angivna mängden ketamin i hennes frys. Någon dag senare fann hennes mamma kassar med tabletter i hennes bostad, och efter en ny husrannsakan den 16 juli påträffades den angivna mängden alprazolam i kassar. I mobiltelefonen fanns dessutom meddelanden i appen Signal som rörde byte, lån och försäljning av narkotika. Tingsrätten konstaterade att narkotikan i bostaden inte var avsedd för hennes eget bruk.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att den tilltalades erkännande beträffande ketamin fick starkt stöd av den övriga utredningen. När det gällde alprazolam lade domstolen vikt vid att narkotikan hade förvarats i den tilltalades bostad, där bara hon bodde och hade tillgång, samt att det fanns narkotikarelaterade meddelanden i hennes telefon. Att hon själv inte ifrågasatt att hon hade innehaft och förvarat även denna narkotika talade också emot att någon annan skulle ha varit gärningsman. Domstolen bedömde därför att det var praktiskt taget uteslutet att det fanns någon annan tänkbar förklaring än att den tilltalade gjort sig skyldig även till denna del av gärningen.

Tingsrätten beaktade även det rättspsykiatriska utlåtandet, enligt vilket den tilltalade hade begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, men utan att medicinska förutsättningar fanns för rättspsykiatrisk vård. Domstolen konstaterade att hennes insiktsförmåga och handlingskontroll var nedsatta men inte saknades. Vid rubriceringen fann tingsrätten att utredningen om att gärningen skulle ha utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning var för vag för att läggas till grund för den delen av bedömningen. Brottet bedömdes dock ändå som grovt narkotikabrott med hänsyn till att det rörde sig om en särskilt stor mängd narkotika.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grovt narkotikabrott begånget mellan den 12 juli 2026 och den 16 juli 2026. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år.

Tingsrätten fann att straffvärdet uppgick till fyra års fängelse, men sänkte straffmätningsvärdet till tre års fängelse med beaktande av bland annat att den tilltalade hade begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Eftersom straffet var så högt bestämdes påföljden till fängelse.

Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills domen får laga kraft i frågan om påföljd. I beslag tagen mobiltelefon förklarades förverkad och beslaget ska bestå. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättningen till försvararen, och ersättning till den offentliga biträdesdelen redovisades med ett totalt belopp om 71 559 kronor.