Grov smuggling och smugglingsbrott i flera fall: hovrätten sänkte förverkandet och ändrade påföljden

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom i ett omfattande smugglingsmål. Hovrätten ändrade tingsrättens påföljdsbestämning för den tilltalade och bestämde den gemensamma påföljden för de i de båda överklagade domarna upptagna brotten till fängelse 1 år och 9 månader. Hovrätten sänkte också beloppet som skulle förverkas till staten till 200 000 kr och justerade avgiften till brottsofferfonden till 800 kr. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet avsåg i hovrätten framför allt grov smuggling och andra smugglingsrelaterade brott. Den tilltalade hade enligt åtalet deltagit i ett stort antal resor till Tyskland där alkoholdrycker förts in i Sverige utan tullbehandling. Hovrätten prövade skuldfrågan utifrån tingsrättens material och den bevisning som spelades upp på nytt i hovrätten.

I hovrätten stod det klart att den tilltalade i de delar som inte överklagats även hade gjort sig skyldig till andra brott. Hovrätten konstaterade att den tilltalade, i enlighet med tingsrättens dom i den del som inte överklagats, hade gjort sig skyldig till grov smuggling vid 31 tillfällen, medhjälp till grov smuggling vid 12 tillfällen, olovlig befattning med smuggelgods och brott mot alkohollagen. Dessutom prövades den gemensamma påföljden tillsammans med en tidigare dom som gällde misshandel och ofredande.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grov smuggling, medhjälp till grov smuggling, olovlig befattning med smuggelgods och brott mot alkohollagen, samt bestämt påföljden till fängelse 1 år och 8 månader. Tingsrätten hade också förpliktat den tilltalade att betala 414 000 kr som förverkat värde av insmugglad alkohol och en avgift till brottsofferfonden på 500 kr.

Hovrätten konstaterade att åtalet i några delar hade justerats under handläggningen. Bland annat hade vissa tidpunkter och en formulering i en gärningsbeskrivning rättats, men detta ändrade inte den övergripande bedömningen av ansvar i målet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten redovisade först allmänna utgångspunkter om medgärningsmannaskap och om hur införsel av alkohol för personligt bruk ska bedömas. Domstolen ansåg att när de tilltalade hade rest tillsammans, planerat resorna gemensamt och gjort samtidiga inköp i Tyskland, fick de anses ha agerat tillsammans och i samförstånd. Hovrätten fann att ingen av de tilltalade hade varit passiv vid de gemensamma resorna, även om rollerna ibland hade varit olika. Därför godtogs inte invändningar om att var och en endast borde dömas för sin egen del av införseln.

Hovrätten ansåg vidare att de införda mängderna alkohol vida översteg nivåer som kunde tala för eget bruk. Det fanns därför inte skäl att göra något avdrag för att en del av alkoholen skulle ha varit lagligt införd för privat bruk. De schablonberäkningar som åklagaren använt bedömdes i huvudsak vara försiktigt gjorda och lämpade att ligga till grund för mängdberäkningarna.

För den tilltalade konstaterade hovrätten att skuldfrågan inte hade överklagats. Han ansågs därför ha gjort sig skyldig till de brott som tingsrätten lagt till grund för domen: grov smuggling vid 31 tillfällen, medhjälp till grov smuggling vid 12 tillfällen, olovlig befattning med smuggelgods och brott mot alkohollagen.

Hovrätten prövade också hur de sammanlagda brotten skulle påverka påföljden. För den tilltalade ansåg hovrätten, i likhet med tingsrätten, att straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarade fängelse 1 år och 9 månader. Eftersom den tilltalade också hade en tidigare överklagad dom att förhålla sig till, skulle påföljden bestämmas gemensamt för samtliga i de båda domarna upptagna brott.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens påföljdsbestämning och bestämde i stället den gemensamma påföljden för den tilltalade till fängelse 1 år och 9 månader. Det var en ändring jämfört med tingsrättens fängelsestraff om 1 år och 8 månader.

Hovrätten ändrade också förverkandebeloppet. Tingsrätten hade bestämt att den tilltalade skulle betala 414 000 kr som förverkat värde av insmugglad alkohol. Hovrätten sänkte detta belopp till 200 000 kr. Beslutet om kvarstad fick bestå endast såvitt avsåg 200 000 kr, och i övrigt hävdes kvarstaden.

Avgiften till brottsofferfonden ändrades från 500 kr till 800 kr. I övrigt stod tingsrättens dom fast. De beslag som tingsrätten beslutat om skulle bestå.

Det framgår inte av materialet att den tilltalade var häktad eller hur länge. Hovrätten beslutade också om ersättning till försvararen och att kostnaden för försvararen skulle bäras av staten.