Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse

Tingsrätten dömer den tilltalade för penningtvättsförseelse efter att ha kommit fram till att hon haft skälig anledning att anta att pengar som hon tog emot härrörde från brott. Samtidigt frias hon från det ursprungliga åtalet om grovt penningtvättsbrott. Påföljden bestäms till dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och ersätta staten för försvararkostnader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en gärning med rubriceringen grovt penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade målsäganden under perioden den 31 januari 2025 till och med den 13 mars 2025 utsatts för bedrägeri genom chattkonversationer och förmåtts göra överföringar. Sju överföringar om sammanlagt 428 119 kronor hade då genomförts till ett konto som tillhörde den tilltalade. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tagit emot pengarna, fört dem vidare mellan egna konton och omsatt dem genom överföringar, kortköp, uttag och swishöverföringar, bland annat till spelbolag och krypto-plattformar. Åklagaren anförde också att gärningen begåtts vid sju tillfällen mellan den 31 januari 2025 och den 13 mars 2025. För detta yrkades i första hand ansvar för grovt penningtvättsbrott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott, och i andra hand ansvar för penningtvättsförseelse med samma tidsperiod som grund. Tingsrätten dömde inte den tilltalade för grovt penningtvättsbrott men fann att hon skulle dömas för penningtvättsförseelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri och att sju överföringar om totalt 428 119 kronor därigenom hade gjorts till den tilltalade. Domstolen fann att pengarna härrörde från brott. Av utredningen framgick vidare att den tilltalade fört vidare pengarna från sina konton genom köp av kryptovaluta på olika plattformar. Det var inte visat att hon själv tillgodogjort sig någon del av pengarna. Domstolen bedömde att hennes åtgärder objektivt sett syftat till att främja möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendomen.

När det gällde frågan om grovt penningtvättsbrott ansåg tingsrätten att det inte var bevisat att den tilltalade förstått att det förelåg en avsevärd risk för att pengarna härrörde från brott. Domstolen fann inte heller att hon varit likgiltig inför den omständigheten. Hon frikändes därför från åtalet om grovt penningtvättsbrott.

Vid prövningen av penningtvättsförseelse fann tingsrätten däremot att flera omständigheter talade för att den tilltalade haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott. Särskilt beaktades att det framstod som osannolikt att hon efter många år skulle kontaktas av en person hon knappt kunde identifiera, att ekonomiska tjänster skulle kopplas till en påstådd vintillverkning i Spanien och att överföringarna hade märkliga meddelanden. Domstolen ansåg därför att den tilltalade trots detta fört vidare pengarna och att hon skulle dömas för penningtvättsförseelse.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse enligt 6 § andra stycket lagen om straff för penningtvättsbrott. Påföljden bestäms till 100 dagsböter om 50 kronor, totalt 5 000 kronor.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 328 119 kronor, jämte ränta från den 30 april 2026 till dess full betalning sker. Tingsrätten fastställde också att målsäganden har rätt till betalning ur de medel som staten får in genom förverkandet. Motsvarande belopp, 328 119 kronor, förverkas som brottsvinst. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade också om ersättning till försvararen med 18 670 kronor av staten. Den tilltalade ska betala tillbaka samma belopp till staten.