Grovt skattebrott i 14 fall och skattebrott ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt skattebrott med flera andra ekonomiska brott. Hovrätten ändrar domen på vissa punkter och dömer den tilltalade för grovt skattebrott i 14 fall i stället för 2, samt för skattebrott av normalgraden i ett fall i stället för grovt skattebrott. I övrigt står tingsrättens dom fast i huvudsak, bland annat när det gäller påföljden fängelse i 4 år och 6 månader.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av en tingsrättsdom. Den tilltalade hade i tingsrätten dömts för grov oredlighet mot borgenärer, grov trolöshet mot huvudman vid fyra tillfällen, grovt bokföringsbrott vid 13 tillfällen och grovt skattebrott vid två tillfällen. Hovrätten har därefter prövat både skuldfrågan och rubriceringen.

I hovrätten justerade åklagarna flera delar av åtalet. När det gäller bokföringsbrotten frånfölls påståendena om underlåtenhet att upprätta årsredovisningar, och åtalen justerades så att de i stället avsåg andra brister i bokföringen. Dolt namn AB begränsades brottstiden för bokföringsbrottet till perioden 1 januari 2021 till 6 juli 2021, och åklagarna angav att det rörde 15 transaktioner på bolagets bankkonto med insättningar om 38 500 570 kr och uttag om 38 500 000 kr.

Dolt namn AB justerades åtalet så att värdet på det överlåtna entreprenadkontraktet angavs till 1 754 550 kr. För grov trolöshet mot huvudman förtydligades bland annat att den skada som en bostadsrättsförening lidit uppgick till 2 657 500 kr, och att den tilltalade för en annan förenings räkning fört över 8,5 miljoner kr.

När det gäller skattebrotten gjorde åklagarna gällande att åtalet för Masarab AB omfattade 14 gärningar som var och en borde bedömas som grovt skattebrott. Dolt namn AB gjorde åklagarna i hovrätten gällande att brottet skulle bedömas som skattebrott av normalgraden, inte grovt skattebrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten, men även viss tillkommande bevisning och ett tilläggsförhör med den tilltalade om en mejlkonversation från 2016.

Domstolen konstaterade att den tilltalade, till skillnad från tingsrättens bedömning, inte skulle dömas för att ha åsidosatt bokföringsskyldigheten genom att underlåta att upprätta årsredovisningar, eftersom åklagarna hade frånfallit de påståendena. I övrigt gjorde hovrätten i huvudsak samma bedömningar som tingsrätten i fråga om de åtalade gärningarna.

När det gäller bokföringsbrottet i Dolt namn AB ansåg hovrätten att det var utrett att den tilltalade uppsåtligen hade underlåtit att bokföra fastighetsinköpet och vissa transaktioner på bolagets bankkonto. Hovrätten följde dock den justerade gärningsbeskrivningen och begränsade prövningen till 15 transaktioner under den angivna perioden.

I fråga om grov oredlighet mot borgenärer avseende Dolt namn AB fann hovrätten att det inte var visat att den tilltalade genom överlåtelsen av entreprenadkontraktet hade avhänt bolaget egendom av betydande värde. Däremot gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten av överföringen av cirka 2,2 miljoner kr till den tilltalades privata bankkonto. Därför stod fällande dom för grov oredlighet mot borgenärer fast.

När det gäller Masarab AB konstaterade hovrätten att de oriktiga uppgifterna hade lämnats i 14 deklarationer. Varje oriktig deklaration utgjorde ett skattebrott. Eftersom gärningarna hade skett systematiskt och med osanna handlingar bedömde hovrätten att varje brott var grovt skattebrott. Det ledde till att den tilltalade dömdes för 14 fall av grovt skattebrott, i stället för 2 som tingsrätten funnit.

Dolt namn AB fann hovrätten däremot att brottet skulle bedömas som skattebrott av normalgraden. Skälet var att skattebeloppet var betydande, men att gärningen inte påstods ha ingått i systematisk brottslighet. Därmed ändrades tingsrättens rubricering från grovt skattebrott till skattebrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om skuld och rubricering i de delar som avsåg skattebrotten samt i fråga om skattetillägget. Den tilltalade dömdes för grovt skattebrott i 14 fall, skattebrott, grov oredlighet mot borgenärer, grov trolöshet mot huvudman i 4 fall och grovt bokföringsbrott i 13 fall.

Hovrätten undanröjde tingsrättens beslut om skattetillägg. Åklagarnas medgivande innebar att yrkandet om skattetillägg skulle avslås.

Påföljden bestämdes till fängelse i 4 år och 6 månader. Hovrätten ansåg att den samlade brottsligheten motsvarade detta straffvärde och att någon annan påföljd än fängelse inte var aktuell. Hovrätten fann inte skäl att justera straffets längd med hänsyn till något skattetillägg, och ansåg inte heller att sen lagföring eller långsam handläggning skulle påverka straffmätningen.

Tingsrättens påföljd stod alltså fast. Även när det gäller näringsförbud gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten.

Hovrätten beslutade också om ersättning till försvararen. Kostnaden skulle stanna på staten.