Narkotikabrott vid gemensam bostad och i bil prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott m.m. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i den överklagade delen. Det innebär att den tilltalade döms för ringa narkotikabrott avseende narkotika som beslagtogs i den gemensamma bostaden och i hennes handväska, medan ansvaret för den narkotika som påträffades i en väska i bilens baksäte inte ändrades. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i påföljdsfrågan.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde överklagande av tingsrättens dom. Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för narkotikabrott enligt gärningsbeskrivningen och att påföljden skulle bestämmas till fängelse. Åklagaren begärde också att den tilltalades mobiltelefon skulle tas i beslag och förverkas.

Av hovrättens dom framgår att den tilltalade, i enlighet med tingsrättens dom, ska dömas för innehav av den narkotika som beslagtogs i den gemensamma bostaden och i hennes handväska. Hovrätten prövade också frågan om hon skulle dömas för innehav av narkotika som påträffades i en väska i bilens baksäte.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för ringa narkotikabrott den 24 april 2025. I tingsrätten var brottsrubriceringen ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 och 2 § narkotikastrafflagen. Hovrätten redovisar inte någon ändrad brottsrubricering för den del som fastställdes.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten, och förhören med den tilltalade och en annan person spelades upp. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att det var utrett att den tilltalade kände till att den andra personen körde runt med bilen och sålde narkotika samt att intäkterna i vart fall delvis skulle användas för parets gemensamma utgifter.

Hovrätten ansåg också att uppgiften om att den andra personen skulle ha skickat meddelanden från den tilltalades konto till uppdragsgivaren framstod som en uppenbar efterhandskonstruktion. Hovrätten bedömde därför att det var utrett att den tilltalade var involverad i narkotikahanteringen genom att förmedla kontakten mellan uppdragsgivaren och den andra personen.

Samtidigt fann hovrätten att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att den tilltalade på annat sätt hade del i brottsplanen eller varit delaktig i de efterföljande kontakterna eller i hanteringen av narkotika på ett sådant sätt att hon kunde dömas som gärningsman för innehavet av narkotikan i väskan i bilens baksäte. Eftersom åtalet var utformat på det sättet saknades också förutsättningar att pröva om hon gjort sig skyldig till medhjälpsbrott. I den delen stod tingsrättens dom alltså fast.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i den överklagade delen. Det innebär att den tilltalade döms för ringa narkotikabrott den 24 april 2025 enligt 1 § första stycket 5 och 2 § narkotikastrafflagen. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om påföljden, vilket innebär att tingsrättens påföljd stod fast. Tingsrätten hade bestämt påföljden till 70 dagsböter om 290 kronor, sammanlagt 20 300 kronor.

Hovrätten ogillade åklagarens yrkande om beslag och förverkande av den tilltalades mobiltelefon med hänsyn till utgången i skuldfrågan. Frågan om brottsofferfondsavgift nämns i tingsrättens dom, där den tilltalade ålades att betala 1 000 kronor, men hovrättens beslut innehåller ingen ändring av detta. I hovrättens dom anges också att en person ska få ersättning av staten med 11 382 kronor, och staten ska stå för kostnaden.

Det framgår inte av underlaget att den tilltalade varit häktad.